Jesus

KRISTUS LEDARSKAP

2020-03-01 07:58 #0 av: Woodland

För att få en korrekt gudsbild måste man gå till bibeln. Det är genom skriften Gud talar till människan. Fastän Guds hantverk ännu visar sig i skapelsen kan man endast lära känna honom djupare genom det som är uppenbarat i skriften för i den finns hans tankar om människorna och deras relation med honom. En serie av predikningar om Guds attribut av A. W. Pink kommer att läggas upp här på JiF och ett avsnitt kommer att publiceras varje dag. Nr. 44 i serien handlar om KRISTUS LEDARSKAP.

“Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.” (Matteus 11:30)

Som påpekats (se kapitel 43) är meningen av oket för tjänst använt som en symbol. Oket förenade oxar för att dra plogen eller vagnen, då de arbetade för sin herre. Vår text hänvisar till Kristi tjänst, i motsats till syndens och Satans tjänst. Djävulen lovar sina följare ett fantastiskt liv om de följer hans uppmaningar, men förr eller senare upptäcker de, ”de trolösas väg är alltid sig lik.” (Ordspråksboken 13:15). Synd vilseleder. Dess bedrägliga utövare föreställer sig att de njuter av frihet medan de hänger sig åt köttets lustar; men när ohälsa låter förstå att de bör ändra sina levnadssätt, upptäcker de att de är bundna av vanor som de inte kan bryta med. Synd är en mer grym arbetsfogde än vad Egyptierna var för Hebreerna. Och Satans tjänst lägger på mycket tyngre bördor än Farao någonsin lade på sina slavar. Men Kristus “ok är milt, och min börda är lätt.”

Denna förkunnelsen från Frälsaren kan också vara uppföljaren till Hans öppningsord i detta avsnitt. Där bjöd han in de som arbetade och bar på tunga bördor, vilken kan förstås i dubbel mening: de som var sjuka av synd och nedböjda av en känsla av sin skuld, och de som arbetade för att uppfylla kraven på gudomlig helighet och blev modlösa av sin oförmåga att göra det. De som bokstavligen försöker uppfylla Guds lag kommer inte att finna det “lätt" utan upptäcker att det är mycket svårt; medan de som strävar efter att bygga en egen rättfärdighet för att få Guds uppskattning, tycker att det är en tung uppgift och inte en "lätt börda."


 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2020-03-02 07:36 #1 av: Woodland

“Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.” Vad är det exakta förhållandet mellan denna vers och de föregående? Till vilka av de föregående klausulerna är den mest direkt kopplad? Vi kan inte finna att någon kommentator har gjort något specifikt försök att svara på denna fråga. Vi anser det vara klokt att länka dessa avslutande ord från Förlossaren till vart och ett av de tidigare yttrandena. Således, "Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat.”  Det finns uppmuntran för oss att komma och bevis för att han kommer att ge oss vila "Ta på er mitt ok": ni behöver inte vara rädda för att göra det, "för mitt ok är milt och min börda är lätt."  Och “lär av mig," för inte bara är jag "mild och ödmjuk i hjärtat. och “ni skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt.”

“Ty mitt ok är milt,” Det grekiska ordet översätts på olika sätt, "bra","snäll", "nådig." Det finns inget hos oket som skaver eller skadar, snarare är det trevligt att bära. Frågan har ställts om Kristus talade i absoluta eller relativa termer. Det vill säga, beskrev han vad oket i sig själv var, eller hur oket framstår för hans folk? Vi tror att båda meningarna omfattas. Visst är Kristus ok eller tjänst i sig själv ljust eller älskvärt, för alla hans bud är inramade av oändlig visdom och kärlek och är utformade till förmån för dem som tar emot dem. Så långt ifrån att vara en hård tyrann som ålägger hårda pliktar för att endast utöva sin auktoritet, är Kristus en nådig mästare som alltid har i åtanke välfärden och de högsta intressena för sina undersåtar. “Hans bud är inte tunga” (1 Johannes 5:3) i sig själva, men gynnsamma. "Lögnens fader" påstår att Kristus ok är svårt och tungt. (Uppenbarelseboken 12:9-10)


 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2020-03-03 07:43 #2 av: Woodland

Men inte bara är Kristus ok "lätt" i sig själv, utan det borde också vara så i dess betydelse och förståelse för hans folk. Det kommer att bli så om de gör som han befaller. De icke omvända finner Kristus ok besvärligt och tungt, för det skaver mot den köttsliga naturen. Kristi tjänst är slitsam för de som finner njutning i världen och som finner sin glädje i köttsliga luster; men för den vars hjärta är fängslat av Kristus är bördan av hans ok är angenämt. Om vi ​​dagligen kommer till Kristus för att förnyas av hans nåd, för att ge oss själva på nytt till hans styre; om vi sitter vid hans fötter för att bli lärda av honom det  ljuvliga av ödmjukhet och mildhet: om vi njuter av andligt umgänge med honom och tar del av hans vila, så är vad som helst som han befaller behagfullt för oss, och vi bevisar för oss själva att "Vishetens vägar är ljuvliga,  alla dess stigar är trygga. "(Ordspråksboken 3:17).

Här kan den kristne upptäcka det mest avgörande beviset för att en god nådefull gärning har börjat i hans hjärta. Många fattiga själar är djupt besvärade över denna punkt. De frågar sig ständigt: Har jag verkligen konverterats eller är jag ännu i den gamla naturens tillstånd? De befinner sig i en onödig spänning eftersom de inte använder Skriftens metoder för bekräftelse. I stället för att jämföra sig själva med föreskrifterna i Ordet, väntar de sig en extraordinär känsla i sitt hjärta. Men många har blivit lurade på denna punkt, för Satan kan ge glada upplevelser i hjärtat och djupa intryck på sinnet. Mycket bättre är vittnesbörd från ett upplyst samvete. Genom att döma saker efter Guds ord uppfattar de att Kristius ok är milt och lätt.

 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2020-03-04 08:06 #3 av: Woodland

Men denna princip fungerar åt båda hållen. Om vi ​​av erfarenhet upptäcker att Kristus ok är milt och hans börda är lätt, vad skall  sägas om det stora antal bekännande kristna som med sitt eget uppförande ofta erkänner att Herrens tjänst är betungande? Fastän medlemmar i evangeliska kyrkor, är det möjligt att dra slutsatsen att de har ett namn att de lever, men är ändå är döda (Uppenbarelseboken 3: 1)? Vi kan verkligen inte påstå att Kristus gjorde ett falskt påstående om sitt ok. Då är det bara ett alternativ kvar. Vi är skyldiga att betrakta  som främlingar för gudsfruktan, de som finner ett liv i gemenskap med Herren och hängivenhet till hans verk tråkiga eller besvärliga .

Missförstå inte denna punkt. Vi påstår inte att det kristna livet bara är en bädd av rosor eller att när en person kommer till Kristus och tar på sig sitt ok att  hans problem är över. Inte så. I själva verket är det först då hans problem börjar. Det står skrivet: "Så kommer också alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att förföljas. (2 Timotheosbrevet 3:12). Att bära Kristus ok förenar oss med honom; och förening med honom för oss till "delar hans lidande." Medlemmarna i Kristi kropp delar erfarenheter med Huvudet. Världen hatade och förföljde honom, och den hatar dem som är hans avbilder. Men ju närmare vi vandrar  med Kristus, desto mer kommer vi att drabbas av Satans fientlighet, för hans raseri upprörs när han upptäcker att han har förlorat ännu en av sina fångar.

  

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2020-03-05 07:40 #4 av: Woodland

Den som verkligen kommer till Kristus och tar på sig Hans ok framkallar inte bara Satans och världens hat mot sig, utan är också föremål för inre konflikter. Den korrupta naturen som var med från födelsen tas inte bort eller förfinas när personen blir kristen. Den förblir oförändrad i denne. Men nu är personen mer medveten om dess närvaro och dess vidrighet. Dessutom motsätter sig den onda naturen varje rörelse av den heliga naturen den omvände fick vid den nya födelsen. "Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill.”   (Galaterbrevet 5:17). Denna upptäckt av det egna hjärtats plåga och att det däri finns motstånd mot heliga ambitioner är en källa till djup ångest för Guds barn. De ropar ofta, "Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? " (Rom. 7:24).

Vi kan inte försäkra att den kristnes liv blir ett av bara solsken; ändå bör vi inte förmedla intrycket att den troendes liv är långt ifrån något att vara avundsjuk på och att denne har det sämre än den otroende. Långt därifrån. Om den kristne flitigt använder medlen Gud har givit, kommer han att ha en frid som övergår all förstånd och erfara glädje som världen inte vet något om. Världen kan se ned på denne och djävulen rasa mot den troende, men ett gott samvete, Guds leende, gemenskapen med medtroende och försäkran om evigheten med sin Älskade är en tillräcklig kompensation.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2020-03-06 08:14 #5 av: Woodland

Vad finns det i Kristus ok som kompenserar för de  motsättningar det väcker och det lidande som det medför, så att den troende intygar att det är lätt? När vi försöker besvara denna fråga ska vi ta till hjälp en översikt från en av John Newtons predikningar. 

För det första så utgår de som bär Kristus ok från en princip som gör allting lätt. Denna är kärlek. Varje ok kommer att skava när det möter motstånd, men även ett av gjutjärn skulle vara uthärdligt om det var fodrat med filt och vadderat med ull. Och det är detta som gör Kristus ok lätt för Guds folk att bära. Det är fodrat med kärlek, hans kärlek till dem och deras till honom. När axeln blir öm, se till fodret! Håll fodret rätt och oket kommer inte att vara mer en börda för oss än vingarna är för en fågel eller en vigselring för en brud.

Skriften beskriver att när Jakob tjänade en hård mästare sju år för Rakel, verkade det bara varar några dagar för honom "eftersom han älskade henne." (1 Mosebok 29:20). Vilken skillnad det gör när vi utför en svår uppgift, vare sig för en främling eller en kär vän, en krävande arbetsgivare eller en nära släkting. Kärlek gör den svåraste glädjen lätt. Men det finns ingen kärlek som den som den inlöste syndaren bär för honom som dog i dennes ställe. Vi är villiga att lida mycket för att vinna tillgivenheten från en vi uppskattar mycket, även om vi inte är säkra på framgång, men när vi vet att tillgivenheten är ömsesidig ger den ytterligare styrka för ansträngningen. Den troende älskar inte av osäkerhet. Den vet att Kristus älskade innan den troende hade någon kärlek till Frälsaren; ja, Herren älskade personen även när dennes eget hjärta var fyllt av fiendskap mot honom.

 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2020-03-07 07:52 #6 av: Woodland

Denna kärlek ger två ljuvliga och effektiva motiv i tjänsten:

En önskan att behaga. Detta är frågan kärleken alltid ställer. Vad kan jag göra för att tillfredsställa, för att göra föremålet för   min kärlek lycklig? Kärlek är alltid redo att göra vad den kan och beklagar att den inte kan göra mer. Varken tid, svårigheter eller utgifter bekymrar den vars hjärta är varmt engagerat. Men de i världen vet inte hemligheten. De står handfallna eller uppskattar inte de principer som motiverar Guds folk. De står  inte bara handfallna då den kristne inte längre är villig att gå med dem i syndens nöjen, men de ser inte heller vilken tillfredsställelse denne upplever när den läser skrifterna, är  i hemlig bön eller på offentlig gudstjänst. De antar att en viss mental rubbning är ansvarig och råder honom att lämna sådana dystra övningar till dem som är på gravens rand. Men den troende kan svara, “Ty Kristi kärlek driver mig."

En ljuvlig garanti av acceptans. Vilken skillnad det gör när vi kan avgöra om det vi gör kommer att bli positivt mottaget eller inte. Om vi ​​har anledning att frukta att den som vi arbetar för inte uppskattar våra ansträngningar, finner vi liten glädje över uppgiften och frestas att spara oss själva. Men om vi har goda skäl att tro att vårt arbete kommer att mötas av ett godkännande leende, hur mycket lättare blir inte arbetet och hur mycket lättare kommer vi att använda all vår kraft. Det är denna uppmuntran som stimulerar Kristi lärjungar. De vet att han inte kommer att bortse från den minsta tjänsten i hans namn eller det minsta lidande som lärjungen uthärdar; för till och med en kopp kallt vatten som ges på Kristus vägnar erkänns som om han omedelbart delade den med honom (Markus 9:41).

 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2020-03-08 07:32 #7 av: Woodland

För det andra är arbetet fortfarande enklare och lättare om det är behagligt för våra böjelser. Esau skulle förmodligen ha gjort allt för att behaga sin far för att få välsignelsen. Men inget bud kunde ha varit mer behagligt för honom än att skickas att jaga vilebråd, eftersom han var en jägare (1 Mosebok 25:27). Den kristne har fått en ny natur från Gud, denne har fått "en del av den gudomliga naturen" (2 Petrus 1: 4). Precis som kompassens  magnetiska nål alltid pekar mot norr, så vänder  sig denna andliga princip alltid åter till sitt Upphov. Följaktligen är Guds ord maten, gemenskap med honom den kristnes önskan, hans lag deras glädje. Det är sant att den troende fortfarande lider under inre korruption, men detta är en del av syndens börda och ingen del av Kristus ok. De troende lider för att de inte kan tjäna Herren bättre. Men så länge de utövar sin tro gläder de sig över alla delar av Kristus ok. Att bekänna hans namn är ett heligt privilegium, hans föreskrifter är en lönsam meditation och lidande för Kristi skull räknas som en hög ära.

För det tredje är Kristi bördor lätta för att bevarande nåd ges till den som bär dem. Tjänsten för en älskad skulle vara omöjlig att göra om man var sjuk och oförmögen. Du kunde inte heller göra en lång resa för att tjäna en vän, oavsett hur kär, om du var totalt hjälplös. Men Kristus ok är lätt också i detta avseende - Han ger bäraren tillräckligt med styrka. Det som är svårt för  kött och blod är lätt för tro och nåd. Det är sant, borta från Kristus kan den troende “ingenting göra" (Johannes 15: 5); men det är lika sant att “Allt förmår jag i honom som ger mig kraft"  (Filipperbrevet 4:13). Det är sant att "Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta." (Jesaja 40: 30- 31). Vad mer kan vi begära? Det är helt och hållet vårt eget fel om vi inte är ”starka i Herren och i hans väldiga kraft” (Efesierbrevet 6:10).

 

 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.