ISRAELS TROSBEKÄNNELSE
Shema - Israels trosbekännelse lyder “Hör, o Israel, JHVH är vår Gud. JHVH är en" .
Israels Trosbekännelse ©
av Bryan D. Estelle
“Shema” trosbekännelse börjar med dessa ord - “Hör, o Israel, JHVH är vår Gud. JHVH är en" (hebreiska:שמע ישראל יהוה אלהינו יהוה אחד, Shema Yisrael Adonaj (JHVH) Eloheinu Adonaj (JHVH) Echad). 5 Moseboken 6:4
Den verbala befallningen som inleder kärnan i denna Hebréernas trosuppfattning bryter fram ur texten som en rosafärgad gryning. Intressant är att samma appell, "Hör, Israel," inleder återgivningen av de tio budorden som börjar i 5 Moseboken 5: 1. Detta indikerar betydelsen av detta yttrande. Bland de 5 845 verserna i Pentateuken (Moseböckerna: biblens första fem böcker) spelar denna trosbekräftelse definitivt en huvudroll, vilket demonstreras av hur denna bekännelse av tro senare betydligt påverkade utvecklingen av judendomen.
Räddade från egyptiernas svidande förtryck, detta nya band av vandrande pilgrimer skulle snart bosätta sig i landet Kanaan. De kände utan tvekan förväntan, rädsla, förvirring och många andra känslor. De behövde undervisning och uppmuntran i trosläran. Gud gav dem därför vad de behövde för sitt nya hem: ett trovärdigt påstående med praktiska konsekvenser.
Denna vers, som endast innehåller sex hebreiska ord (Shema yisra'el Adonai eloheynu Adonai ehiad), kan översättas på flera sätt (översättningen som jag började artikeln med är mycket bokstavlig). ändå är meningen väsentligt entydig i ljuset av de gamla Hebréernas omständigheter.
I deras förflutna hade dessa Hebréer blivit exponerade för ett antal gudar (som de skulle igen bli exponerade för dem i framtiden). Det fanns stora variationer i dessa gudars status. Folket hade sett en falsk religion i Egypten. De kände till en mängd gudar där, men i Egypten betraktades Amon-Re som gudarnas konung. Nu gick de in i Kanaan och skulle utsättas för den Ugaritiska-Kanaaneiska panteon (en polyteistisk religions samling av gudar - Woodlands förtydligande).
Där ansågs El som fader av alla gudar och skapare av alla varelser, men han var avbildad som någon avlägsen från mänskliga angelägenheter. Ashera (Asera, Atirat), Els hustru, var havets gudinna. Hon skildrades som att hon besatt en tydlig påverkan över El och hans beslut. Baal beskrevs som en kunglig figur, storm och regnguden, vilket var så viktigt för jordbruket i regionen. Sedan fanns Anat, Baals syster-hustru, gudinnan av kärlek och krig. Astarte var en gudinna identifierad med fruktbarhet och avbildades i många statyer som en naken kvinna som höll sina bröst ut mot dyrkaren.
Med vänlig hälsning,
Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.
- Redigerat 2020-10-19 07:19 av Woodland
Slutligen, från öster, på Mesopotamiens sida, fick de höra om Marduk, även kallad Bel eller "herre", med många titlar som särskilde honom som herrars herre bland österns gudar. Det fanns också andra. Hebreerna exponerades därför för idén om många gudar i de omgivande kulturerna.
Men Hebréernas Herre ville att de skulle veta att han ensam skulle vara deras Gud. Även före Shemadeklarationen hade Gud visat dem att endast han var den sanne Guden (5 Moseboken 4: 32-35). Med Shema kallade han dem att tillämpa denna sanning, särskilt eftersom de skulle komma in i ett land fyllt med människor som tillbad andra gudar. Likväl skulle Herren vara deras Gud.
Språkvetare noterar att små ord kan ha stora betydelser. Översättningen ovan förklarar att "Herren" är vår Gud. Med andra ord, bland en mängd andra gudar, skulle Hebréerna älska, frukta, vörda och lyda endast denna Gud som hade uppenbarat sig för dem. De skulle inte bedriva otukt med de många andra gudarna i landet, vilket framgår av de förbud som ges i 5 Moseboken 13: 13-14. (I skriften liknade Herren Israel som sin brud och därför används otrohet i tillbedjan av honom med andlig prostitution, otukt, horande med mera. Woodlands förtydligande)
I verserna omedelbart efter Schema är israeliterna beordrade att älska Gud med en fullständig kärlek. Detta kärleksspråk (vers 5-6) var det vanliga sättet på vilket en vassal uttryckte lojalitet mot en Suzarain i den antika Mellanöstern. Med andra ord innebar detta förhållande tacksamhet som kännetecknades av ett ärligt beteende.
Men Shema har inte bara krav utan också bekräftelser om Guds karaktär och trofasthet. Forskare har nyligen försökt visa att det sista ordet av Shema (ehiad eller “en") är en bekräftelse på Guds lojalitet och hans egen moraliska enhet.
Detta är motiverat genom indirekt åberopande av de nära förbindelserna med Dekalogen i Femte Mosebok 5, (nämnd ovan), och Jeremia 32: 38-41, bland andra texter. Om detta indirekta påstående är korrekt, kommer den historiska prologen i 5 Moseboken 5: 6 ("som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset") att eka koncist i ordet “en” i slutet av Shema. Därför garanterade gudomlig integritet Hebréerna på tröskeln till deras ingång till Kanaan.
Dr Bryan D. Estelle är professor i Gamla Testamentet vid Westminster Seminary California. Han är författare till “Frälsning genom dom och barmhärtighet: Evangeliet enligt Jona.”
© Tabletalk magazine. 05/2013 Används med tillstånd. Alla rättigheter förbehållna Ligonier Ministries.
Med vänlig hälsning,
Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.
- Redigerat 2022-05-21 19:20 av Woodland