Tråden är låst och inga nya kommentarer kan skapas
Den kristna läran

FADER VÅR av R.C. SPROUL

2018-01-14 10:23 #0 av: Woodland

Även om bibeln ibland haltar med det mänskliga språket, vilket uttrycker tanken att Gud ändrar sitt sinne, förnekar eller ångrar sig angående sina planer, påminner den oss på andra håll om att dessa mänskligt formulerade uttryck endast är det, och att Gud inte är en människa som skulle ångra sig. I Honom sker ingen förändring. Hans rådslut är av evighet. Han har ingen plan B. Plan B är "beredskapsplaner", men även om Gud känner till alla händelser känner han själv inte någon ovisshet.


Fader Vår ©  

av R.C. Sproul (1939-2017)  
 
Min första klass på Free University of Amsterdam ödelade min akademiska självbelåtenhet. Det var en kulturchock, en övning i kontraster. Det började i det ögonblick som professorn, G.C. Berkouwer, kom in i salen. Vid hans inträde stod varje elev i givakt tills han besteg trappan, öppnade sin anteckningsbok och tyst nickade till eleverna att sätta sig. Han började sedan sin föreläsning och eleverna, i en andaktsfull tystnad, lyssnade plikttrogna och skrev anteckningar för undervisingstimmen. Ingen vågade någonsin avbryta eller distrahera mästaren genom att förmoda att höja sin hand. Förläsningen dominerades av en enda röst - den röst vi alla betalade för att höra. 


När föreläsningen upphörde stängde professorn sin anteckningsbok, steg ner från podiet och lämnade snabbt rummet, men inte förrän eleverna ännu en gång reste sig till hans ära. Det fanns ingen dialog, inga studentutnämningar, inget allmän prat. Ingen elev talade någonsin till professorn, utom vid privata schemalagda muntliga tentor. 


Min första sådan examen var en övning i terror. Jag gick till professorns hus och förväntade mig en prövning. Men även då provet var rigoröst var det inte en prövning. Dr Berkouwer var varm och snäll. På ett farbroderligt sätt frågade han om min familj. Han visade stort intresse för mitt välbefinnande och uppmanade mig att ställa frågor till honom. 


I en mening var denna upplevelse en smak av himlen. Professor Berkouwer var självklart dödlig. Men han var en man med enormt intellekt och encyclopediska kunskaper. Jag var inte i hans hem för att instruera honom eller debattera honom - jag var studenten och han var mästaren. Det fanns knappast någonting i teologins rike som han kunde lära av mig. Och ändå lyssnade han på mig som om han verkligen trodde att han kunde lära sig något från mig. Han tog mina svar på sina utforskande frågor på allvar. Det var som om jag var en son som utfrågades av en vårdande far. 


Denna händelse är den bästa mänskliga analogi jag kan komma på för att svara på den gamla frågan, "Om Gud är suverän, varför be?" Men jag måste bekänna att denna analogi är svag. Även om Berkouwer höjde sig över mig i kunskap var hans kunskap ändamålsenlig och begränsad. Han var inte alls allvetande. 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2018-01-14 16:56 #1 av: Woodland

När jag talar med Gud talar jag däremot inte bara med en stor professor i skyarna. Jag pratar med en som har all kunskap, en som inte kan lära sig någonting från mig som han inte redan vet. Han vet allt som finns att veta, inklusive vad jag tänker. Han känner till vad jag ska säga till honom innan jag säger det. Han vet vad han ska göra innan han gör det. Hans kunskap är suverän, så som han är suverän. Hans kunskap är perfekt, oföränderligt så. 
Även om bibeln ibland haltar med det mänskliga språket, vilket uttrycker tanken att Gud ändrar sitt sinne, förnekar eller ångrar sig angående sina planer, påminner den oss på andra håll om att dessa mänskligt formulerade uttryck endast är det, och att Gud inte är en människa som skulle ångra sig. I Honom sker ingen förändring. Hans rådslut är av evighet. Han har ingen plan B. Plan B är "beredskapsplaner", men även om Gud känner till alla händelser känner han själv inte någon ovisshet. 
Människor frågar, "Ändrar bön Guds sinne?" Att fråga en sådan fråga är att svara på det. Vilken sorts Gud kunde påverkas av mina böner? Vad kunde mina böner göra för att han skulle förändra sina planer? Skulle jag möjligen kunna ge Gud någon information om någonting som han inte redan vet? Eller skulle jag kunna övertyga honom mot ett bättre tillvägagångssätt med min överlägsna visdom? Självklart inte. Jag är helt okvalificerad att vara Guds mentor eller hans vägledare. Så det enkla svaret är att bön inte förändrar Guds sinne. 
Men anta att vi ställer frågan om förhållandet mellan Guds suveränitet och våra böner på ett lite annorlunda sätt: "Ändrar bön saker?" Nu är svaret ett uttryckligt "Ja!". Skriften säger oss att "Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön." (Jakob 5:16). Denna text förklarar att bönen är effektiv. Det är inte en gudomlig meningslös utövning. Det som är meningslöst utnyttjar ingenting. Bön hjälper dock mycket. Det som är mycket verksamt är aldrig meningslöst. 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2018-01-14 17:56 #2 av: Woodland

Vad hjälper bön? Vad förändrar det? För det första förändrar mina böner mig. Syftet med bön är inte att förändra Gud. Han förändras inte eftersom han inte behöver förändras  Men jag gör det. Precis som professor Berkouwers frågor till mig inte var till hans nytta men till min, så är min tid med Gud för min uppbyggnad, inte Hans. Bön är ett av de stora privilegier som ges till oss tillsammans med vår rättfärdiggörelse. En följd av vår rättfärdiggörelse är att vi har tillträde inför Gud. Vi har antagits in i hans familj och givits rätten att tilltala honom som fader. Vi uppmanas att frimodigt komma in i hans närvaro. (Det är självklart en skillnad mellan frimodighet och arrogans.) 


Men bön förändrar också saker. I praktiken säger vi att bön fungerar. Det som är effektivt är det som orsakar eller producerar effekter. I teologin skiljer vi mellan primära och sekundära orsakssamband. Primära orsakssamband är kraftkällan för alla orsaker. När Bibeln säger att "i honom är det vi lever, rör oss och är till" (Apg 17:28) indikerar det att förutom Guds upprätthållande försyn skulle vi vara maktlösa att leva, röra oss eller existera. All kraft som vi har är sekundär. Den beror alltid på Gud för sin ultimata effekt. Ändå är bön verklig. Bön är ett av de medel som Gud använder för att genomföra de ändamål han ordinerar. Det betyder att Gud inte bara ordnar slutet, han ordnar de medel han använder för att uppnå dessa ändamål. 


Gud behöver inte vårt predikande för att rädda sitt folk. Ändå har han valt att arbeta genom vår predikning. Han bemyndigar vår mänskliga predikning med sin egna kraft. På samma sätt har han valt att arbeta genom våra böner. Han bemyndigar våra böner så att vi, efter att vi ber, kan gå tillbaka och se honom frigöra Hans kraft i och genom våra böner. 
Vi ber förväntade och självsäkra, inte trots Guds suveränitet, utan på grund av den. Det skulle vara ett slöseri med tid och andetag att be till en gud som inte är suverän. 


© Copyright Ligonier Ministries. Används med tillstånd. Alla rättigheter förbehållna.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.