Tråden är låst och inga nya kommentarer kan skapas
Den kristna läran

RÄTTGÖRELSE ENDAST GENOM TRON

2017-11-19 08:09 #0 av: Woodland

Guden vi dyrkar är oändlig, våra tankar är definitivt ändliga. Han är större än vi är, oändligt så. Vi behöver dock inte veta allt för att veta någonting. Att veta delvis är att veta. Det han väljer att avslöja är sant och vetbart.

Rättgörelse endast genom tron ©  

av R.C. Sproul Jr.

Gud är oförståelig. Men vi kan känna honom. Hur förenar vi dessa två sanningar? Genom att förstå våra villkor. Med läran om Guds oförklarlighet menas inte att vi inte kan veta något om honom, bara att vi inte kan veta allt om honom. Den är grundad i det latinska uttrycket finitum non capaxinfinitum - "det ändliga kan inte rymma oändligheten." Guden vi dyrkar är oändlig, våra tankar är definitivt ändliga. Han är större än vi är, oändligt så. Vi behöver dock inte veta allt för att veta någonting. Att veta delvis är att veta. Det han väljer att avslöja är sant och vetbart.

Vi möter samma spänning när vi riktar vårt fokus på frågan om hur vi har fred med Gud. Å ena sidan är en sådan fråga för stor för oss. Det är en fråga som änglarna, våra intellektuella överlägsna, längtade efter att få blicka i.  Även med all evighet framför oss kommer vi aldrig att förstå allt som finns att känna till om Guds nåd i våra liv. Å andra sidan, om vi ska ha fred med Gud kan vi inte bara ha fred med honom utan måste, om endast genom hans nåd, veta något om hur vi har den freden. Ibland verkar det som om dessa två saker trycker mot varandra.  

Tänk på reformationen. Det är ett skandalöst förtal mot Rom  att sammanfatta konflikten  emellan dem som "tror på verk" mot dem som "tror på tro". Då Luther och motreformationen kämpade om frågan om hur får vi fred med Gud blev det snabbt komplicerat. Rom lär ut rättfärdiggörelse genom ingjutning (infusion), reformationen genom tillräkning (imputation). Rom lär oss att vi förklaras rättfärdiga endast när Kristi rättfärdighet hälls i oss då vi samarbetar med sakramenten. Reformationen lär oss att vi förklaras rättfärdiga genom Kristi rättfärdighet som tillräknas  oss,  som kommer till oss genom tro och genom att endast lita på Kristi färdiga arbete. Det är väl inte så konstigt att så många vill ge upp och dra slutsatsen att det är allt för komplicerat? Om man måste analysera dessa teknikaliteter för att komma till kungariket, vem skulle någonsin kunna göra det? Borde inte evangeliet vara enkelt nog så att även ett litet barn kan förstå det?

Det är det. Alla försiktiga latinska termer, alla fotnoter och citat, alla avhandlingar och påbud är i slutändan bara ett utarbetande av den här frågan: vilar du dig endast i Kristi färdiga verk? Tänk på Jesu liknelse om fariséen och skatteindrivaren. Vi förtalar fariséerna som vi gör Rom, genom att läsa in hans bön en rå och pelagiansk1 gärningsrättfärdighet. Fariséen tror verkligen att han är bättre än andra män. Men hans bön börjar: "Gud, jag tackar att jag inte är som andra män." Han erkänner att  godheten i honom är från ovan, precis som Rom gör. Han känner igen sitt beroende av Guds nåd, precis som Rom gör. Hans misslyckande är att tro att Guds goda nåd har gjort honom bra.

1 En irrlära nämnd efter dess upphovsman Pelagius (350-418 ) vari han förnekade arvsynden, med mera. 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2017-11-19 15:30 #1 av: Woodland

Skatteindrivaren å andra sidan – hans enda hopp fanns i att erkänna att han inte hade något hopp utanför Guds nåd. Hans hopp är inte grundat på hans förmåga att samarbeta med Gud. Istället är hans hopp endast i Guds nåd. "Gud, var barmhärtig mot mig, en syndare!" är kärnan av reformationen, sola fide (endast tro).

Evangeliets enkelhet och dess djup, dess oförklarlighet, sammanfogas  exakt på grund av dess natur – det handlar inte om mig utan om Jesus, inte om att arbeta men vila, inte om att samarbeta utan om att vara född ovanifrån. Därför såg Luther så starkt sambandet mellan rättfärdigande endast genom tro och vår viljas träldom. Vi var döda, men Han gjorde oss levande. Vi är syndare, men Han förklarar oss rättfärdiga.

Han arbetar självklart i oss. Vi växer i nåd och blir mer och mer vad vi nu förklaras vara.  Det gör vi dock genom att vi går in mer fullständigt i evangeliet, genom att komma ihåg att vår synd blev Hans, Hans rättfärdighet blev vår – Hans liv för vår död, Hans död för vårt liv.

Reformationsstriden över sola fide (endast tro) var ingen storm i ett vattenglas. Rom säger att när vi samarbetar hälls Hans nåd i oss. Reformationen bekräftar djärvt att medan vi var döda i våra överträdelser och synder hälldes vår Faders vredesstorm in i Jesus för oss. Det är mer än all skillnad i världen – det är all skillnad i den kommande världen. Herre, var barmhärtig mot mig, en syndare.

 © Copyright Ligonier Ministries. Används med tillstånd. Alla rättigheter förbehållna.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.