Annons:
Etikettjesus
Läst 1383 ggr
C o e X i s T
10/25/15, 10:54 PM

INCRI

Denna tid i mitt liv var en tid av sökande, smärta och törst efter tecken.

Jag var runt 20 år då detta inträffade:

Jag befann mig på mina föräldrars mellanvåning i Uppsala då jag tittade på min klocka. På uret stod det med röd text ”JSU 24” och jag tolkade det som ”Jesus, 24 december”. Då jag gått in i köket kom en man in i köket. Han såg ut att vara av judisk härkomst, med svart hår och skägg. Han hade något hemlighetsfullt i blicken, något som gav intryck av att bara jag och han visste vem han var och varför han hade kommit. Min mor var tillsynes ovetandes om hans kraft, men jag kände kraften och log - jag kunde inte sluta le! Han sade att köket var snyggt, varefter jag fick veta att han var hantverkare. Sedan fick jag även veta att hans namn – till min häpnad och glädje – var Nikolaus.

Någon natt därefter hände en märklig sak. Jag vaknade mitt i natten och var då fylld av en underlig kraft som fick mig att helt vaken gå ned för trappan och ut till familjens trädgård och sedan direkt fram till ett av trädgårdens hörn. Där, i en liten påse, låg en lapp och på den stod det ”INCRI”. Jag undrade om Nikolaus hade lagt den där, men hur kunde han i så fall veta att jag – eller någon – skulle hitta den? Jag förstod ”INRI” som (översatt) ”Jesus från Nasaret, Judarnas Konung”, den text som ska ha stått på skylten ovanför den korsfäste Kristus, men C:et i mitten förstod jag inte vad det kunde stå för…

Det dröjde flera år av funderingar över detta innan jag bestämde mig för att gå till en präst i Uppsala domkyrkoförsamling och berätta om allt detta. Då jag besökte prästen sade hon utan att tveka: ”C:et är en förstärkning av Christ.” Och då kändes det som om en sten lyfts från mitt hjärta. Jag blev förundrad och vill vittna om detta.

Annons:
Woodland
10/25/15, 11:59 PM
#1

Denna tid i mitt liv var en tid av sökande, smärta och törst efter tecken. 

Söker man efter tecken får man dem, men det betyder inte att det är sanningen man kommer i kontakt med. Vårt sinnestillstånd kan spela oss ett spratt så det gäller att hålla huvudet kallt och ta ett steg tillbaka och analysera det man upplevt. Alla kan åka på det. Jag har gjort det. Bara därför att man har upplevt saker behöver de inte vara av Gud. När Gud griper in på ett övernaturligt sätt är syftet väldigt klart och tydligt. Guds tilltal  är också logiskt. 

En första fråga man bör ställa sig är "Varför?" Varför skulle Gud skicka dig en figur som "Nikolaus" att kommentera köket? Tror du inte att om Gud skulle skicka någon hade denne berättat för dig om det viktigast som finns? Jesus.

Du hittade en lapp där det stod INRI. Pilatus skrev ett dokument i  Latin, Hebreiska och Grekiska som fästes på Jesu kors. De tidiga kristna förkortade de begynnande bokstäverna i detta dokument och använde : INRI. Det står för "Jesus av Nasaret, Judarnas Konung". Utskrivet i Latin är det"Iesus Nazarenvs Rex Ivdaeorvm" 

Jag kan inte läsa mig till något tydlighet i din upplevelse.  Det finns folk som påstår sig har sett Jesus i mat som på en rostad brödskiva! Att se ansikten i olika former kallas för ansiktspareidoli.  Det är ingenting att lita på. Men Guds ord i bibeln och löften däri kan man lita på. Vet du vem Jesus är?

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

C o e X i s T
10/26/15, 1:29 AM
#2

#1 Tack för din uppriktighet vill jag först säga! Händelsen med Nikolaus följde några år efter att jag drömt en dröm som jag tecknade ned:

//

Möte med Kristus

En natt drömde jag att jag stod på en kyrkogård och skulle predika för de döda. Från kyrkogården ledde två trappor upp till ett högre plan. Jag gick uppför den ena trappan till detta plan och då hörde jag musik som var fylld av liv, kraft och glädje. När jag tittade uppåt såg jag hur tre trappor fortsatte uppåt. De tre trapporna ovanför mig ledde var och en till tre valvliknande lysande portar, varav den mittersta porten var den största av dem.

Från den högra trappan, därifrån sett, såg jag hur en ljusgestalt kom ner från dess port. Ljusgestalten strålade av liv och var klädd i en vit mantel och jag föll ner som död vid gestaltens fötter - jag kände mig ovärdig inför honom. Jag försökte titta upp mot ansiktet och kunde urskilja att gestalten hade skägg, men mer förmådde jag inte att se. Kärleken var så stark att jag upplevde en fruktan, men samtidigt en oerhörd lycka. Det var som om denna ljusgestalt kunde känna alla mina synder och läsa alla mina tankar. Jag rörde vid ljusgestaltens mantel och ångrade med mitt hjärta bittert mina synder. Jag började gråta och skaka och med ens vaknade jag och grät då fortfarande.                                                                                              

Jag vittnar här om denna dröm, för kärlekens ljus finns verkligen och är med oss i våra liv.

//

Jag kan tänka mig att mötet med Nikolaus och "INCRI" kan vara ett personligt tecken om att gå ut i världen och vittna om Livet, om upplevda syner och drömmar med evangeliets kärlek som tryggt rättesnöre, (se uppmaningen från 2 Tim 1, att vi ska blåsa nytt liv i våra andegåvor och låta dem flamma upp igen). Och det är utan tvekan som du säger - att vi får tecken om vi söker dem - då det även är av yttersta vikt att be Gud om gåvan att "skilja mellan andar"; den lärde som inte skiljer mellan sanning och lögn är inte lärd.

"Ett öppet hjärta för Livets kärlek tar emot Livets kärlek", är förklaringen till varför jag går ut och berättar om mina upplevelser, en tröst i mörkret till medmänniskan, som bottnar i Jesu egna ord: "Bed och ni skall få, sök och ni skall finna…" (Matt. 7:7). Om vittnesbördet tas emot är dock inte säkert i en värld av hat och förtryck. Men liksom Mose lag är "levande", är även hjärtats vittnesbörd levande, liksom Gud är levande - och tidlös.

Jag skickar gärna fler syner, visioner, upplevelser och drömmar till dig om du är intresserad.

Pax!

[loveisall]
10/26/15, 9:24 AM
#3

Det är inte så ofta det händer att Jesus uppenbarar sig för någon i sin gestalt. Det är dock vanligare att man drömmer om Jesus.  Jag tror det är viktigt att alltid kolla med skriften så att upplevelsen överrensstämmer med Guds ord.  Vissa människor får av olika anledningar uppleva mer av Gud, anledningen vet bara Gud. 

Jag har själv fått uppleva mycket i mitt liv när jag har gått igenom traumatiska händelser och jobbigheter i livet.  Men då har jag inte sett Jesus (bara i drömmar) utan ofta har det varit änglar som Gud skickat med ett klart budskap och en hjälp i nöden. 

Om något verkar otydligt, mystiskt och  oklart, så bör man nog bortse från upplevelsen.  Ta isåfall bara åt dig av det som är bra och bibelenligt i upplevelsen.  Det är för att du inte ska ledas in på falska upplevelser av satan, för även han kan komma i en ängels skepnad och han gör gärna vad som helst för att skapa en falsk Gudsupplevelse. 

Woodland
10/26/15, 10:03 AM
#4

Det jag skriver är inte med syfte att såra dig . Det jag skriver är inte i motiverat av någon illvilja- tvärtom.

Det är så att då Johannes liksom Saulus (Paulus) i Apostlagärningarna 9 mötte med den verklige förhärligade Jesus upplevde de inte en lycklig stund med ljuva känslor. De hade blivit förkrossade av sin synd, ovärdighet  och brist inför honom och mötet ledde till något stort.

Jesus mest älskade lärjunge Johannes levde i Jesus sällskap, såg honom dö, träffade honom efter uppståndelsen och var med de andra när Herren försvann i skyarna. Denna Johannes predikade evangeliet runt om och som gammal blev han landsförvisad en tid till en ö. När Herren skulle ge honom bibelns sista budskap var denne helige mans reaktion av mötet med Jesus i sin nuvarande härlighet  sålunda -  "När jag såg honom , föll jag ner som död för hans fötter och han lade sin högra hand på mig och sade:"Var inte förskräckt. . . ." 

Att se ljusgestalter är ingenting nytt. Bibeln varnar oss för att Satan omvandlas till en ljusets budbärare. 2 Korinthierbrevet 11:14 "Och det är inget att förvåna sig över. Satan själv gör sig likt en ljusets ängel" (ängel betyder budbärare). Än en gång måste jag som kristen  ta ett steg tillbaka och begrunda det du har upplevt för att se om det stämmer överens med bibelns lära. Varför skulle du i drömmen predika för de döda? Vad förmedlade ljusgestalten till dig mer än en känsla? Tror du att denna gestalt i din dröm var Jesus Kristus? Lägg märke till att Jesus talade till sina tjänare med ett klart budskap när han visade sig för dem. Jag ställer dessa frågor för följden av det du upplevde är att du söker flera tecken.  Du har egentligen inte fått några svar i dessa uppenbarelser och detta tyder på att de är bristfälliga.  Man lockas in i en andlighet utan liv och söker vidare efter upplevelser.

Herren förmedlar inte ett diffust budskap. Kristendomen är exklusiv och erkänner ingen annan andlig sanning än den som är förmedlad genom bibelns uppenbarelse: En treenig Gud, frälsning genom Jesus som är Gud och människa, med mera.  Enligt vår tro är det endast genom Jesus finner man riktig frid med Gud och av Gud. Allt annat kan upplevas som riktigt men faller sönder i evigheten. 

Jag kan tänka mig att mötet med Nikolaus och "INCRI" kan vara ett personligt tecken om att gå ut i världen och vittna om Livet, om upplevda syner och drömmar med evangeliets kärlek som tryggt rättesnöre, (se uppmaningen från 2 Tim 1, att vi ska blåsa nytt liv i våra andegåvor och låta dem flamma upp igen).

Att leva sitt liv  med drömtydning, änglabesök, röster, ljudförnimmelser och olika "tecken" som norm är inte någonting för oss som vill följa Herren skall ägna oss åt eftersom dessa oftast underminerar bibelns rättesnöre . Dessa saker är inte andliga gåvor utan kan vara allt från fantasier till fiendens förvillelse. Idag har vi bibelns budskap och allt vi behöver veta. 

De finns folk som har fått visioner och drömmar av Jesus på platser där det inte  finns några kristna som de kan komma i kontakt med. Dessa visioner har lett till att de har blivit frälsta. Men sådana upplevelser är inte Guds vanliga sätt att möta oss - särskilt med tanke på att vi är omringade av kristna här i Sverige. Livet, vägen, sanningen är Jesus Kristus. Alla dessa saker är förenade i honom.  De kristna vittnar inte först och främst om sina drömmar, fastän de fått dem,  utan om honom - en riktig person och att alla måste vända sig till Jesus.  

Herren tröstar sina barn med små tecken i livet. De kan ser Guds hand och godhet i vardagliga saker. Jag tror på kristendomen såsom jag tror på att solen har gått upp. Inte bara för att jag ser det, utan därför att jag ser allt i ljuset av det. -- C.S. Lewis (1898-1963)

Jag frågade i mitt förra svar om du vet vem Jesus är.  Läser du bibeln? Bekänner du dig som kristen? Om inte är du beredd att börja ditt livs största äventyr?  Glad

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

C o e X i s T
10/27/15, 7:14 PM
#5

Tack för dina vänliga ord, jag tror inte alls att det ligger någon illvilja bakom, tvärt om, som du säger! "Att predika för de döda" är, enligt min övertygelse, en metafor för att många av dem som nu lever i världen är såsom "döda" eller att de "sover", i den mening att de fortfarande lever i mörkret/"världens hat" - och att då trösta människor - genom Den Helige Andes kraft - är något som jag personligen känner är viktigt att göra, ett kall. Livet är likt en uppenbarelse - och den fortsätter att uppenbara sig: budskapet jag bär fram är inte främst till dem som redan tror; utan till dem som ännu inte vågar tro, till dem som berövats hoppet, till dem som inte vågar älska, till dem som fortfarande lever i mörker.

Det bör nämnas att jag kommer från världens största muslimska land och att min biologiska familj är muslimer och att jag kom till en kristen adoptivfamilj som mycket ung. Av hela mitt hjärta älskar jag Jesus Kristus och känner att jag förstått hans uppdrag och vem han är, men jag älskar också min biologiska familj och respekterar deras religion Islam och att de genom fri vilja valt att bekänna sig till den religionen.

Det är mycket som händer just nu i världen - och i Uppsala. Själv åker jag runt i olika kyrkor, främst Svenska kyrkan, men även Equmeniakyrkan etc., och vittnar där om upplevelser/framträder med texter. Vår förra ärkebiskop gick igenom ett häfte med texter jag nedtecknat, varefter jag fick en god plattform att stå på och nu verkar jag som sagt i kyrkor och även på andra ställen och vill på det sättet verka för trygghet, förståelse och kärlek i samhället.

Det är bra att du uppmärksammar mig på "ljusets ängel", Satan, jag vet vad han står för, att han gör sitt yttersta för att förleda världen/individen och jag försöker därför ständigt be om Guds beskydd och naturligtvis Sanning. Viktigt för mig är även att alltid ha Evangeliet, NT, som tillförlitligt rättesnöre, ett "facit", i uttydningsprocessen av samtliga upplevelser, så att inte förmodat önsketänkande eller villfarelse får något utrymme.  Annars kan man med rätta kalla sig lögnare/"falsk profet" och då är man mycket farligt ute. 

Ljusgestalten i drömmen utstrålade, enligt mig, helt klart genuin godhet och jag kände instinktivt i hjärtat att det var Kristus, som kom ned från den "högra" porten, etc. Syftet, så som jag uppfattar det, förklarar jag i början av detta inlägg. Dock har jag läst om att allt i drömmen är en själv, men jag har i detta fall svårt att tro att jag själv har så mycket kärlek..? Även jag, liksom Johannes, kände mig ovärdig inför Honom, så hur skulle det då kunna vara jag själv? Det kändes mer som Herrens Levande Eviga Ord.

Om något verkligen är en sanning måste det tåla att noggrant granskas och jag är därför evigt tacksam för dina inlägg!

Pax!

Woodland
10/27/15, 9:57 PM
#6

# 5 
Frälsaren är lätt att känna igen. Det är han med märken efter spikarna i handleden och vristerna. Dessa bär han i sin förhärligade kropp. 🙂 Jag hoppas du går från  "härlighet till härlighet"1!

1[2 Korinthierbrevet 3:18]( härlighet till härlighet)

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Annons:
Upp till toppen
Annons: