Livsfrågor

Varför hjälper du mig inte?

2014-05-15 21:07 #0 av: Kimmizz

Just nu är jag inne i en riktigt riktigt jobbig period i mitt liv, jag mår uselt och har ofta funderat på om jag ska fortsätta leva eller ge upp och dö! 

Jag känner alltid Guds närhet. Även fast jag inte ser eller hör honom så vet jag att han finns där! Han hjälper mig daglien med mina problem men när jag verkligen verkligen behöver honom så finns han inte där längre, jag ber och ber men han finns inte hos mig! Det är som att när jag verkligen behöver honom som mest så överger han mig, och jag står här ensam kvar.

Jag vet inte om han sätter min tro på prov, men när jag verkligen behöver honom som allra allra mest så lämnar han mig ensam. Detta håller inte! för så dåligt som jag mår så måste jag ha hans hjälp, jag klarar det inte själv. Och även om mina nära och kära försöker så gott dom kan för att hjälpa mig så går det inte, det är Guds hjälp jag måste ha punkt slut.

Tänk om jag har fel! Tänk om Gud inte finns utan att det det är Buddhisterna eller Hinduisterna som har rätt! Den tanken tänker jag ofta! Många av mina vänner har sett Gud och jag själv har fått hans hjälp med mindre problem då och då, men tänk om detta är inbillning! Denna tanke har kommit på grund av att han så många gånger övergivit mig när jag behövt honom. Varför hjälper du mig inte Gud?

Om han nu finns (vilket jag vet att han gör) varför hjälper han mig inte när jag behöver honom som mest? Jag fattar verkligen inte!!


Jag kände att jag behövde skriva av mig lite och hoppas att någon har någon uppmuntrande kommentar som kan få mig att må bättre!!Glad

Anmäl
2014-05-15 21:13 #1 av: Sjöstjärna

Fotspår i sanden

En man drömde att han gick längs en strand och han gick tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans det andra var Guds.
 
När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under hans levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under de svåraste och mest ensamma perioder av hans liv.
 
Detta bekymrade honom och han frågade Gud : 
”Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig som mest. 
Herren svarade ”Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du bara såg ett par fotspår – det var då jag bar dig.

Hjärta

Anmäl
2014-05-15 21:16 #2 av: Kimmizz

#1

Fantastiskt!!!! :D

Anmäl
2014-05-15 21:23 #3 av: -Aida-

#1 Detta måste jag hålla med om var en fantastisk liten berättelse. :3

Anmäl
2014-05-15 21:34 #4 av: Sjöstjärna

Roligt att ni gillar den, jag tycker själv mycket om den. GladDet är oklart vem som har skrivit den men den är känd som "Footprints" eller "Footprints in the sand" över stora delar av världen. Jag har hört att den härstammar från katolicismen, men det är inte säkert.

http://en.wikipedia.org/wiki/Footprints_(poem)

Anmäl
2014-05-15 22:00 #5 av: Woodland

Kimmizz

Mediterar på Gudsord. Glad

Romarbrevet 8

31 Vad skall vi nu säga om detta? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss? 32 Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom? 33 Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. 34 Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss. 35 Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller hunger, nakenhet, fara eller svärd? 36 Det står ju skrivet:För din skull dödas vi hela dagen, vi räknas som slaktfår.[e]

37 Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. 38 Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, 39 höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.


Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2014-05-15 22:03 #6 av: Kimmizz

#5 Tummen uppGlad

Anmäl
2014-05-16 08:00 #7 av: [Juel70]

Gud vill ge oss frid och förtröstan. Jag har personligen märkt att i mina tidigare svårigheter, när jag ropat till Gud, så är det jag som varit så "högljudd" och desperat att jag inte  hört Gud.

Vi skonas inte från svårigheter i livet, men Gud är med oss och han ger en övernaturlig frid, som gör att vi kan stå fasta i stormen. Be om den friden Kimmizz.  Vad du än går igenom, så ska Guds frid regera i våra hjärtan, och en inre förtröstan. Hjärta

Anmäl
2014-05-16 23:27 #8 av: ALPHIRA

Jag tror dikten kallas för St Franciskus bön.

Anmäl
2014-05-17 08:55 #9 av: Woodland

Här är "Franciskus bönen" men han skrev den inte!

Herre, gör mig till ett redskap för din frid.
Där hatet härskar - låt mig sprida kärlek!
Förlåtelse där orätt har begåtts,
och enighet där splittring råder.
Där villfarelse finns - låt mig få bringa sanning.
Tro där tvivlet härskar
och förtröstan där förtvivlan råder.
Låt mig bringa ljus i mörkret
och glädje i bedrövelsen.
Min Gud och Mästare
Lär mig sträva efter att trösta hellre än att bli tröstad,
att förstå hellre än att bli förstådd,
att älska hellre än att bli älskad.
Ty det är genom att ge som vi får,
det är genom att glömma oss själva som vi finner oss själva,
det är genom att förlåta som vi själva får förlåtelse,
och det är genom att dö som vi föds på nytt till evigt liv.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2014-05-18 07:28 #10 av: [Juel70]

#10 va fin, den måste jag skriva av och ha på kylskåpet.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.