Nyfiken fråga - hurlever ni nu? Som vänner? Det måste ju i alla fall vara bättre att gifta sig än att vara ihop utan att vara gifta.

Jag har för mig att det där beror på varför man skilde sig. Är du skild för att ditt x var otrogen är det okej att du gifter om dig, är ditt x omgift eller ihop med någon så räknas det som att han är otrogen och då får du gifta om dig.

Men annars är jag inte bokstavstrogen utan anser att om man älskar någon är det självklart att man ska kunna gifta sig. Gud är KÄRLEK och han vill dig väl, hittar du så kärleken så är det bara att tacka Gud för det och slå till. Att inte gifta sig med mannen man älskar skulle göra dig olycklig och varför skulle Gud vilja att du var det?

Så tänker jag…

Håller inte med Strindberg i allt, men här ger han bra svar tycker jag:

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/giftaom.htm

Vi är officiellt sett "vänner", men det är ju inte som vänskap när vi träffas. Vi myser, gosar, har sex, håller handen etc. Så det är som att vi är ihop, fast han vill inte säga rakt ut att vi har ett förhållande.

Min skilsmässa var komplicerad, som den brukar vara. Jag drabbades av en djup och långvarig depression som härstammade från när jag var barn, och som hade format mig till den person jag var. När jag började reda ut härvan så blev jag som en ny person, såg världen ur ett annat ljus. Bland annat lämnade jag min kristna tro som jag nu återfunnit.

Det blev då slitningar i vårt äktenskap. Min man tyckte inte att jag var samma person som när vi gifte oss, och jag mådde inte heller bra i förhållandet. Jag längtade efter att vara med andra män, det ska erkännas. Till sist blev stämningen hemma så outhärdlig att jag flyttade hem till mina föräldrar, och två veckor senare kom min man med skilsmässopapper och krävde att jag skrev under.

Mitt ex ska för övrigt gifta om sig i sommar.

Hej Taylor!

Jag måste säga att jag tycker det är ett extremt hyckleri från hans sida att säga att han inte vill gifta sig med dig baserat på de bibelorden, medan han lever med dig som om ni var gifta, fast han vill inte stå för det eller ta ansvar för det. Han lever med dig på ett obibliskt sätt, men försöker hitta stöd ändå i Bibeln för hans val att inte bli seriös med dig. Det verkar helt enkelt som att han trivs med att kunna ha sex med dig och att slippa ta ansvar för resten. Jag skulle inte ställa upp på ett sånt arrangemang.

Jag tror att det Jesus menade i dessa bibelverser framför allt är att det är äktenskapsbrott att skilja sig i syfte att gifta om sig med någon annan. Jag har läst kommentarer som menar på att Jesus menar att den man som lämnar sin fru får henne att att framstå som en äktenskapsbryterska och den man som gifter sig med henne framstår också som en äktenskapsbrytare. Poängen är att Jesus går till rätta med hur män på den tiden hade en högre ställning när det gällde äktenskapsförbundet. En man kunde på den tiden skilja sig av en mängd anledningar, medan kvinnan inte hade den friheten och heller inte fick något bra anseende när hennes man lämnat henne. Hon fick så att säga skulden. Och troligen var det få män som skulle vilja gifta sig med henne sedan, för då skulle han framstå som en äktenskapsbrytare (som orsakat att den tidigare mannen lämnat sin fru). Alltså kunde män skilja sig och gifta om sig utan problem, medan frånskilda kvinnor fick hemskt anseende och små chanser att gifta om sig. Och äktenskapet sågs heller inte bara som en källa till kärlek utan som ett ekonomiskt beskydd för kvinnan. Jag tror inte Jesus syftade till att en kvinna som blivit lämnad inte skulle få chansen att ingå i denna trygghet igen.

Ändå är det så att Jesus menar att skilsmässa av annat skäl än otukt är synd… men när en skilsmässa väl har inträffat och man har berarbetat det så tror jag inte det är synd att gifta om sig med någon som också inte står i förbund till någon annan.

Eftersom din förre man definitivt lämnat dig står du inte längre bunden till honom. Du är en fri kvinna och kan därför gifta om dig om du så vill.

För övrigt, tråkigt att höra att du haft det kämpigt. Hur har du det med depressionen idag? Har du fått bra hjälp?

Önskar dig en mycket bra fortsättning på livet!!

Visst är det hyckleri, men det är även han medveten om. Det är dock så att vi bara inte kan hålla oss ifrån varandra - antar att vi båda har dålig självbehärskning. Men jag vet att han verkligen vill leva ihop med mig. Vi bodde sambo i 1,5 år men flyttade isär för ett år sen för han mådde dåligt över känslan att det var fel.

Han funderar mycket över detta och har sagt att vi kanske kan gifta oss när mitt ex väl har gift om sig, men han känner sig ännu inte helt övertygad. Men det är inte lätt för honom - mest för att hans pappa har samma inställning, eller rättare sagt ännu striktare. Hans pappa har till och med sagt att han kommer ta "avstånd" från honom om han gifter sig med mig

Det är bättre med depressionen. Har gått i terapi flera år och äter medicin. Så för det mesta fungerar vardagen bra

Härligt att höra  att du är på rätt väg iaf.

Jag utgår ifrån att ni har prata om varför han resonerar som han gör, men jag tror inte att han är helt ärlig. Han är nog rädd för att gifta sig inta bara pga sin pappa eller Gud, han kan nog vara rädd för att kanske misslyckas eller likande. För är han rädd för pappa och/eller Gud  är det ju mycket "värre" att leva i synd som ni nu gör. Oavsett om han säger att ni är ett par eller ej så är ni ju det och det VET Gud, honom kan man inte lura.

Så jag skulle råda dig att inte prata Gud eller bibeln med honom, men prata om vad detta gör med dig, vad du tänker, vad du drömmer om  - hur du ser på er. Och så lyssna på vad han säger.

Skönt att depressionen är under kontroll! =)

Det är givetvis inte roligt att hans pappa resonerar som han gör, och jag antar att "din" kille inte vågar ta ställning, men det är ju det han behöver göra förr eller senare. Jag resonerar som så att det mest bibliska han skulle kunna göra är att gifta sig med dig, att gå all in, att ta ansvar för den relation han byggt upp med dig, och bygga vidare på det ni har haft sen flera år istället för att bara skita i det och börja om med någon annan.

Det står också så här:

1 Mos 2:24 Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.

Att gifta sig (eller egentligen över huvud taget att leva tillsammans med en partner) innebär att man byter ut sin första lojalitet till sina föräldrar till sin partner. Det innebär att när saker ställs på sin spets, när man måste välja att behaga antingen sina föräldrar eller sin partner så bör man välja sin partner ifall man vlll leva i en relation med denne.

Så klart det är tragiskt, om hans pappa skulle sluta umgås med sin son, men jag tycker att hans krav är orättfärdigt och jag tycker det är omoget av din kille att inte ta ställning. Ibland kostar det mer än normalt att leva efter 1 Mos 2:24 men man måste bestämma sig. Skulle din kille bestämma sig för att välja dig fullt ut skulle kanske relationen till pappan reda ut sig också på sikt. Ibland måste vi ta ställning gentemot våra föräldrar och det kan skapa oro, men om vi har agerat på ett gudfruktigt sätt så är chanserna goda att det reder upp sig, och att föräldrar-barn hittar ett nytt mer vuxet och respektfullt sätt att förhålla sig till varandra.

Gud vill att vi ska respektera och hedra våra föräldrar, men det är bra med en vers som 1 Mos 2:24 så att vi vet hur vi ska välja när vi måste välja. Är vi gifta är vår första lojalitet inte till våra föräldrar utan till den vi är gifta med.

Som vanligt så skriver TheresiaW något av de mest bibliskt och andligt insiktsfulla inläggen här!

Så jag tänker bara försöka komplettera bilden ytterligare…

Vi fastnar så lätt i att försöka göra rätt gentemot våra församlingar, förväntningar ifrån föräldrar osv och agerar i rädsla för att bli bedömda av andra människor utifrån Ordet… Men vad andra människor tycker och tänker är egentligen helt oviktigt. Och det är inte de vi ska ha i tankarna när vi läser bibelverserna i Matteus, Lukas och inte minst 1 Mos 2:24.

Vad som är viktigt är istället vad Gud tycker och vad Gud står för och att vi försöker följa hans vilja. När allt kommer omkring, så är synd just ingenting annat än gärningar, tankar, känslor, dvs själsliga och fysiska handlingar som inte sker i enighet med Gud. Dvs för Gud är det lika obehagligt när en pappa hotar att förskjuta sin son, för att han vill gifta sig, eftersom det bryter mot kärleksbudet om att älska sin nästa… som det är att prata skit om sin granne som håller på och tex skiljer sig ifrån sin man eller hustru…

Vi syndar inte i första hand gentemot varandra här på jorden… Vi syndar i första hand mot Gud! Å det är viktigt att förstå skillnaden!

Vad som är moraliskt eller omoraliskt ur mänsklig synvinkel är helt ovidkommande! Det är inför Gud som vi ska ha vår moral. För då löser sig allting annat oxå!

När det gäller äktenskapet, så visar 1Mos 2:24 att Gud vill att människan ska leva tillsammans i ett av Honom instiftat förbund, som senare omnämns som äktenskapet. Gud vill att vi i första hand ska bygga upp vårt förhållande med honom, och sen bygga upp en relation till en annan människa i enighet och samvaro med Honom. Alltså tillsammans med Gud. Såna äktenskap, som Han har instiftat, får sedan människan inte ha sönder…

Till att börja med… Hur många såna äktenskap tror ni att det finns på jorden? Inte så många…

Varför ska vi människor inte ta sönder Guds instiftade äktenskapsförbund?

Jo därför att äktenskapet är från början tänkt som en spegelbild för relationen mellan Gud och Människan. Dvs det äktenskap som Gud bjuder in människan till mellan Jesus och hans brud, dvs de kristna människorna. Det förbundet lovar Gud vara evigt… Så om spegelbilden ska vara sann, så måste även det förbundet lova trohet…

Gud å sin sida lovar då att skydda de människor som ingått detta förbund med varandra inför honom. Men när vi väljer av olika skäl, pga frestelser eller andra världsliga saker att bryta mot hans förbund och vi tex skiljer oss, så öppnas dörren för det onda i världen… Dvs ondskan får tillträde till oss, genom vår synd. Precis som gäller för all annan synd oxå… Oavsett vad det gäller. (Igen, pratar jag skit om in granne eller liknande, så är det också en dörröppnare för ondska).

Vad vi ofta glömmer är att de begränsningar och regler som Gud visar oss handlar nästan uteslutande om att skydda oss ifrån och begränsa problem och elände som vi annars blir utsatta för i världen… Eftersom världen inte är en odelat god plats, utan tvärtom en ganska så ond plats…

Det handlar alltså inte om att kunna bli dömd av andra människor i ens församling och annat… utan det handlar om vår relation till Gud.

Å huvudskälet till att Gud ogillar skilsmässa är alltså tvåfalt:

1: Det gör spegelbilden trasig… Gud vill med äktenskapet visa människor att han är trofast mot de som väljer att ingå förbund med honom. Skilsmässa är en spegelbild på människans otrohet mot Gud… Det är just därför som otukten är det som omnämns i Matteus och Lukas.

2: Det minskar hans möjlighet att beskydda människor ifrån ondskans kraft…

Men Gud förbjuder inte skilsmässa! Å det är viktigt att förstå den distinktionen! Gud förbjuder inte människor att leva på jorden skilda ifrån honom heller! Han bjuder in till förbund och gemenskap. Han tvingar inte…

Samtidigt visar Moseboken som sagt att Gud vill att vi ska leva tillsammans. Det står tom någonannanstans om att Han vill att människan inte ska leva ensam, om hon inte absolut vill det, som tex Paulus. För om vi inte är så hängivna som Paulus, så är det enklare att leva med en person och vara den trofast än att hålla på och snurra runt med en massa partners… För det ger tillträde för mer ondska och inbjuder till mer synd… Alltså, om skilsmässa har uppstått, oavsett vad orsaken är, så ser Gud hellre att ett nytt äktenskap ingås… Och denna gång kanske man tom väljer att ta med Gud in i Hans förbund… ;) Hade man gjort det ifrån början, så hade förmodligen inte det första äktenskapet gått sönder…

För så är det också, dvs Gud måste få vara med i våra äktenskapliga förbund! När vi ingår äktenskap utifrån vårt eget huvud och inte frågar Gud om råd, så skulle jag nästan vilja tolka det som att det aldrig uppstår något äktenskap… Utan en själisk och världslig union, som Gud säkert försöker skydda ändå, för att han är god. Men som inte är lika skyddad som något som är helt och hållet instiftat av och med Honom!

Till trådskaparen, så önskar jag inget hellre än att Gud ska ge dig och din partner lite nytt ljus över er situation och ge er vägledning… Gud vill att människor som älskar varandra och vill leva med Honom ska vara lyckliga och må bra. Det är alltid Guds önskan! Och det bästa vittnesbördet som Gud kan få på jorden… Dvs om alla äktenskap mellan kristna skulle se ut att funka, medan alla andra trasslar och går sönder, så blir det till ett tecken för människor och ett hopp om att Gud finns! Och det är det som vi huvudsakligen är här på jorden för, som kristna. Dvs att fungera som trasiga krukor genom vilka Gud kan lysa och visa sig för människor.

Och din kille just nu som är så orolig över dels sin pappa och vad alla ska tycka, behöver också väcka upp sin Gudsfruktan lite… För Gud ser vad han gör, vad han tänker, vad han känner osv.. Och genom att leva med dig, som om vore ni gifta, men smusslar med det i rädsla för att andra människor ska tycka att han syndar… så begår han ändå synd emot sin himmelske pappa… Å det är värre än att reta tex sin jordiska pappa…

Å precis som TheresiaW skriver så är det just så att Gud har hjälpt till att göra det tydligt, att när det gäller vad man ska prioritera, så är det alltid Gud först. Sen sin livspartner och sen sin övriga familj, (föräldrar, barn osv).

Det är just detta som min kille (kallar honom det, för definitionen "vän" känns ändå fel i sammanhanget..) trycker på:

Citat av scout:

"Varför ska vi människor inte ta sönder Guds instiftade äktenskapsförbund?

Jo därför att äktenskapet är från början tänkt som en spegelbild för relationen mellan Gud och Människan. Dvs det äktenskap som Gud bjuder in människan till mellan Jesus och hans brud, dvs de kristna människorna. Det förbundet lovar Gud vara evigt… Så om spegelbilden ska vara sann, så måste även det förbundet lova trohet…"

Min kille menar att om man bryter ett äktenskap så har man brutit ett förbund med Gud, och om man då gifter sig med en frånskild bidrar man till att det förbundet bryts.

Dock ser han en viktig skillnad mellan synden att skilja sig och synden att gifta om sig; har man skilt sig så kan man alltid gå tillbaka till sin man/fru och upprätta förbundet igen, men gifter man om sig finns man inte längre tillgänglig för sin "rätta" (i Guds ögon) make/maka. Gifter man om sig blir det det nya äktenskapet inte "äkta" eftersom man redan är gift i Guds ögon.

Därför bör man alltid hålla sig singel, ifall ens "riktiga" man/fru ändrar sig, så att man kan upprätta det ursprungliga förbundet igen, som är Guds vilja.

Min killes tyngsta argument är att jag borde hålla mig singel för mitt ex's skull. För om mitt ex blir singel någon gång igen så måste vi försöka rätta till det misstag vi begick.

Jag kan förstå hur han tänker och känner. Han känner att han stjäl mig från min rätta man. Han känner att jag på ett sätt är otrogen med honom. Och jag har själv väntat. Jag har känt att om mitt ex blir singel så skulle jag kunna tänka mig att fixa till vårt förhållande igen, för vi har båda växt och förändrats, och vi har ändå en bra relation i dagsläget.

MEN, nu ska mitt ex gifta sig i juni, och jag tänker inte gå och vänta på att han eventuellt skiljer sig, för det tror jag inte kommer ske.

#10 Taylor skrev

Min kille menar att om man bryter ett äktenskap så har man brutit ett förbund med Gud, och om man då gifter sig med en frånskild bidrar man till att det förbundet bryts.

Dock ser han en viktig skillnad mellan synden att skilja sig och synden att gifta om sig; har man skilt sig så kan man alltid gå tillbaka till sin man/fru och upprätta förbundet igen, men gifter man om sig finns man inte längre tillgänglig för sin "rätta" (i Guds ögon) make/maka. Gifter man om sig blir det det nya äktenskapet inte "äkta" eftersom man redan är gift i Guds ögon.

Men det är det här som blir som ett skott förbi målet! För det Gud säger är att människan ska inte samvetslöst förstöra Guds förbund. Men det står ingenstans att Gud inte kan lösa oss ifrån ett förbund som inte fungerar!

Det står i Bibeln att vad helst vi ber om i vår Jesus namn, vill han göra för oss! För Gud är inte regelverket i sig det viktigaste. Det fyller bara en funktion att skydda det allra allra viktigaste, som hela Lagen handlar om - nämligen kärleksbudet!

Inom ett äktenskap som Gud har varit med och format, (och de är min själ inte många…;) ), så ska inte parterna söka att få lämna varandra… Men samtidigt är det också förenligt med kärleksbudet att låta någon gå, som vill få gå! Det är en spegelbild på förhållandet till Gud. Och Gud står inte och säger till sina barn, sitt folk om de vill gå eller att "du får inte gå, jag kommer straffa dig om du går… osv" Gud låter oss gå och vi får själva ta ansvar för ev konsekvenser. Men Gud slutar inte älska oss för det. Och han välkomnar oss alltid tillbaka!

Att älska sin nästa kan alltså också handla om att låta den gå, när den vill det.

Det blir hyckleri om man börjar lusläsa vissa regler, men sen inte förstår andra… Å framförallt så blir det hyckleri om man inte förstår att kärleksbudet går före allt annat!

Dvs att oroa sig för att Gud ska bli sur för att man skilt sig och sen gifter om sig, men samtidigt ha ett utomäktenskapligt förhållande med en kvinna… Det är inget annat än hyckleri. Och dessutom ett brott mot kärleksbudet. För rent strikt så är det dig han isf drar synd över…

Innebörden av de här båda verserna är alltså inte att reglera vad som får  och inte får hända om en skilsmässa skett. Utan de är till för att få människor att tänka över vad de gör innan de ingår äktenskap. Dvs förmå dem att bjuda in Gud till förbundet. För då och bara då kan ett äktenskap hålla måttet!

Jag är inte ens säker på om Gud räknar alla som gifter sig utan att ha rådgjort om saken med Honom, som äktenskap öht!

När skilsmässa väl är ett faktum, så handlar det om att återupprätta relationen mellan sig och Gud igen. Och hur gör vi som är kristna det?

Jo vi går till vår försvarare, Jesus och ber honom om vägledning och förlåtelse, så tar han vår sak till Fadern. Som alltid förlåter den som ångrar sin synd. Och sen är den synden GLÖMD står det i Bibeln! Dvs Gud går inte och samlar på sig långa listor över begågna synder i våra liv! Han tvättar bort dem! Å så kommer Jesus tillbaka och säger - Gå nu och synda inte mer!

Å därmed är man ren. Och då gäller det ju att försöka göra rätt nästa gång. Dvs att älska sin kvinna eller man, vilja gifta sig med henne eller honom i samråd och gemenskap med Gud och så leva så rättfärdigt man kan i enlighet med kärleksbudet efter det!

Annars får man trava runt i öknen några varv till, till man fattar grejen och lär sig ta emot Guds nåd och kan komma över sitt Jordan!!

Scout - Amen till det!

Det står i Bibeln att vad helst vi ber om i vår Jesus namn, vill han göra för oss!

Som är efter hans vilja, finns det ett tillägg någonstans (orkar inte leta upp det nu). Om man då tror att det inte är hans vilja att vi ska gifta om oss, så är det inte en bön man kan få svar på.

Innebörden av de här båda verserna är alltså inte att reglera vad som får  och inte får hända om en skilsmässa skett. Utan de är till för att få människor att tänka över vad de gör innan de ingår äktenskap. Dvs förmå dem att bjuda in Gud till förbundet. För då och bara då kan ett äktenskap hålla måttet!

Jag kan inte riktigt se hur man kan läsa in detta i de verserna. Verserna är alltså till för att man ska tänka till innan man skiljer sig? Men då borde det väl inte detta förbud finnas med i uppmaningen (som mycket lätt kan misstolkas), utan någon annan smart formulering_?
_

Hej Taylor,

Välkommen hit.  Det är roligt du vill lätta ditt hjärta här. Här är du skyddad som anonym.

Detta du skriver om är ett mycket smärtsamt ämne.

Det enda sättet som Gud förmedlar sina tankar om ett ämne som gäller oss är i bibeln. Därför bör jag vara väldigt försiktigt med att genom mina filosofier lägga till bibelordet genom att tillskriva Gud ett motiv eller tillvägagångsätt som strider mot Hans lag. Sann kärlek till Gud gör att vi vill aldrig bedrövar Honom eller är olydiga inför Honom fastän vi kanske inte förstår varför vi bör göra si eller så eller avstår. Jag ser på dina svar att du kan urskilja kärnan i bibelverserna du läser.  Guds sänningen är som ett levande svärd, inte lättsmält men kärleksfullt menat.

Det finns olika sätt att se på detta med skillsmassa och omgifte.  Det finns de som anser att om någon skiljer sig och den andra parten gifter om sig är man fri att göra likadant.  Som i länken Camhille postade i inlägg #2.

Sedan är det inte helt ovanligt med din kille's inställning ang. skilsmässa  och omgifte som du skrev om i #10.

Det finns två skäl för skilsmässa: 1. Otukt* (det inkluderar alla avvikelser) Matt 5:32 och 2. om en otroende make/maka överger den andra p.g.a. tron. 1 Kor. 7:15

*porneia Gr. prostitution, äktenskapsbrott, incest

Det står ingenstans i NT att detta är ett grönt ljus för omgifte.  Det är unga änkor som får lov och rekommenderas att gifta om sig.

Jesus sade - Mose tillät det (skilsmässa) för att han kände era hårda och onda hjärtan, men det var inte så från början. Matt. 19:8

I GT fick en man i regel inte gifta om sig med sin f.d. hustru om hon var otrogen i deras relation.  Men Gud gjorde ett undantag genom att beordra en profet att ta sin otroga hustru tillbaka igen och igen. (Detta var en bild av Guds relation till Israel som syndade mot Gud och tillbad andra gudar - andlig otukt.) Men det var ett undantag.   Äktenskapet representerar Kristus förhållande till Sin Brud.

I det ortodoxa kyrkan i östern få man gifta om sig två och tre ggr.  Det anses inte vara bäst eller önskvärt men tillåts.

___________

Jag tror att du och din "kille" lider i era samveten och det är därför du undrar vad andra (läs "vi) tycker. Du har skrivit att du var orsaken till skilsmässan. Du lämnade din man, tron och ville något annat.   Men sedan ångrade du ditt misstag och ville arbeta på relationen med din man och fixa till det hela.  Tyvärr var det för sent för dig och han gick vidare.  Nu när han gifter om sig vill du inte längre vänta utan gifta dig igen.

Det kanske är bäst om du begrundar om  den nuvarande relationen är kärlek eller huvudsakligen fysiskt lust/åtrå?  Endast du/ni kan svara på detta.  Det är mycket möjligt att ni kommer att hata varandra till slut om ni ingår ett nytt giftermål med varsitt plågat samvete och inre fördömelse.   Detta är mycket större än att ha någon att dela sängen med.  Detta gäller era eviga själar och sinnesfrid.

Jag kan inte helt dela uppfattningen att din kille's far är emot era ev. giftemål av illvilja eller att han bryter mot kärleksbudet ang sin egen son. Det verkar mera såsom han är en bibeltroende kristen som inte vill se sin son förenad med en skild kvinna troligen utav kärlek till Gud. Killens far ber sannolikt mycket över detta och det är därför din "kille" tvekar. Killen är inte immun mot sin fars böner.  Om det jag skriver stämmer bör du fråga dig - vem är det som talar till hans samvete?

Det är tyvärr så att vi strular till det i livet och ofta måste leva med konsekvenserna. Gud förlåter synd men det är inte alltid att Han kommer med en stor plåsterlapp och fixar till allting i den fysiska världen, utan vi får stå vårt kast.

Är det inte så att ni redan vet vad som är bäst för er?

En svår situation. Men ändå… Hur klarar ni av att ha utomäktenskaplig sex - som ju garanterat är synd - för att ni är så rädda att göra fel när det gäller äktenskap? Även du själv vränger och ifrågasätter de där bibelorden för att få veta och för att verkligen vara säker på att göra rätt och inte fel. Samtidigt som du VET att du gör fel när det gäller sex men ändå fortsätter med det.

Om ni ändå ska ha sex tror jag att både du och din kille innerst inne förstår att äktenskap är det rätta för er. Om ni absolut inte vill gifta er för att ni verkligen tror att det är fel så måste ni förstås även sluta ha sex. Att fortsätta ha sex när ni tror att äktenskap är fel blir ju verkligen att medvetet leva i synd. Och det måste ju vara värre än att tro fel och gifta sig fast man inte är 100% säker på vad bibelordet säger.

Lite raka ord sädär. Men eftersom du redan fått jättebra svar när det gäller tolkning av bibelorden så bidrar jag bara med lite mänsklig logik, kan man säga. :)

#14

Det kanske är bäst om du begrundar om  den nuvarande relationen är kärlek eller huvudsakligen fysiskt lust/åtrå?  Endast du/ni kan svara på detta.  Det är mycket möjligt att ni kommer att hata varandra till slut om ni ingår ett nytt giftermål med varsitt plågat samvete och inre fördömelse.   Detta är mycket större än att ha någon att dela sängen med.  Detta gäller era eviga själar och sinnesfrid.

Jag själv velar inte lika mycket som honom om att gifta om sig. Jag tror att jag kan göra det när mitt ex inte längre finns tillgänglig (när han har gift sig), men jag frågar för att min kille är så säker på sin sak.

Vi älskar varandra djupt, det handlar inte om enbart åtrå. Men när man älskar någon så mycket (och dessutom redan har levt som sambo tidigare) så är det svårt att sluta ha sex helt plötsligt.

Jag har flera gånger haft intentionen att inte ha sex mer när vi ses (vi ses oregelbundet pga att vi bor i olika städer). Men det faller alltid på att jag ser hur mycket han vill. Det är hans primära sätt att uppleva kärlek från sin partner, och jag vill verkligen visa honom min kärlek. Jag får dåligt samvete gentemot honom när jag vägrar honom sex, men också dåligt samvete gentemot Gud när jag ändå har det..

Jag skulle lätt kunna avstå sex och nöja mig med kramar och att bli omhållen, om det inte var för att jag upplevde hans stora frustration över det beslutet.

Är det inte så att ni redan vet vad som är bäst för er?

Jag för min del känner det oerhört svårt att gå vidare, pga den speciella connection jag har med honom. Det känns så oerhört rätt ur mitt perspektiv. Har aldrig träffat en man som tar sin tro på sånt allvar, men samtidigt har sån oerhörd respekt för andra människor.

Har inte träffat någon som jag kunnat vara så öppen med mina tankar och känslor inför, och som inte dömt mig för någonting. Och jag lovar att det finns saker i mitt förflutna som gör att de allra flesta seriöst kristna killar inte ens skulle ta i mig med tång..

Jag har dålig erfarenhet av "super-kristna" och har väldigt svårt att öppna mig 100% för någon sådan, eftersom mina känslor, tankar och mitt förflutna med största sannolikhet skulle ge upphov till ett känslomässigt avstånd i relationen. Jag vet hitills inte någon som skulle ta mig till sig på det sättet han har gjort.

Jag undrar hur ni tänker kring just sexbiten. Hur resonerar han då han har sex med dig men inte vill gifta sig med dig? Hur tänker du? Vilket är viktigast för er? I mina ögon är det "värre" att ha sex utan att vara gift än att gifta om sig, men för honom borde det ju då vara tvärt om - hur tänker han där?

OM han nu är en man som är i behov av sex och inte kan vara utan så kommer han ju hur han än vänder och vrider på det leva i synd resten av sitt liv pga att han inte kan gifta sig! Och varför blir han kvar hos dig, varför hittar han inte en kvinna som aldrig har varit gift?

I mina öron låter det som att din man har ett stort problem med sig själv, som att han "gillar" att straffa både sig själv och dig, och inte anser att ni är värda att vara lyckiga. Frågan är då VARFÖR? Det är väl att slösa bort gåvan vi har fått av Gud?

#17

Hur resonerar han då han har sex med dig men inte vill gifta sig med dig? Hur tänker du? Vilket är viktigast för er? I mina ögon är det "värre" att ha sex utan att vara gift än att gifta om sig, men för honom borde det ju då vara tvärt om - hur tänker han där?

Han tänker som så att gifter man sig med någon som är frånskild är man typ evigt dömd. Det kan man aldrig bli fri ifrån. Men sex kan man sluta med, typ. Fast han inser också att vi lever syndigt, som vi gör nu.

Jag tror att det där handlar om något helt annat än hans tro, faktiskt. Jag tycker att du ska ställa krav, även om det kan vara svårt - antingen så gifter ni er (och inget sex fram tills dess) eller så släpper han dig så att du kan hitta KÄRLEKEN, någon som älskar sig oavsett vilket och så kan du gifta dig med honom istället. Lätt att säga, jag vet, men risken är att du blir kvar i det där allt för länge och du kommer att ha dåligt samvete gentemot Gud hela tiden.

Nu får han PRECIS som han vill, han får sex men slipper att gifta sig och du får inte det du behöver och vill ha - det är inte kärlek!

#19

.. eller så släpper han dig så att du kan hitta KÄRLEKEN..

Problemet är nog inte hos honom, utan snarare hos mig. Jag kommer aldrig kunna släppa kontakten med honom helt.. Han är en alldeles för betydande vän för mig. Jag har ingen annan vän som kan fylla det behovet just nu.

Nu får han PRECIS som han vill, han får sex men slipper att gifta sig och du får inte det du behöver och vill ha - det är inte kärlek!

Ja, jag kände också så, nu sist han var och hälsade på. Jag tror att om det ska fungera att vänta tills vi eventuellt gifter oss kan vi inte ha någon kroppskontakt överhuvudtaget. Kanske en lätt kram emellanåt och hålla handen, men mer än så tycks bara trigga igång hans sexdrift…

Så nästa gång vi ses ska jag se till att vara mer restriktiv med kroppskontakt överhuvudtaget. Jag tror (hoppas i alla fall) att det kan fungera då.

Då får du fråga dig själv om det du vill är att fortsätta att leva ditt liv med en man som inte vill gifta sig och som får dig att bryta med det du anser är rätt. Valet är ju ditt, oavsett om du hittar bibelstöd eller ej. Han skulle nog inte ändra sig om det så visade sig att han hade fel i allt, oavsett om du så kunde "dra hela bibeln" i huvudet på honom. Tyvärr.

#21

Jo jag är säker på att han skulle gifta sig om han blev övertygad om att det var okej. Och om vi slutar ha sex så bryter jag ju inte med det jag anser är rätt?

Det är ju en sak, men tror du att du skulle kunna överyga honom? För att det ska gå krävs det ju rent krasst att han vil bli övertalad, annars spelar det ingen roll vad du kommer med. Det var det ja menade i mitt förra inlägg.

Men visst är det som så att om du kan återgå till att vara vänner, m.a.o inget sex så bryter du ju inte mot det.

Gör det som får dig att må bra vännen, det är det Gud vill oxå. Att du ska leva i kärlek till honom, till dig själv, till livet och till allt där är.

#23

Jag tror inte att jag kan övertala honom till något, det kan nog bara Gud. Jag ber varje dag att få tillåtelse att gifta mig med min kille, och att Gud i så fall ska övertyga honom om att det är rätt.

Hej igen Taylor.

Först trodde jag att din kille använde det här argumentet som ett svepskäl för att slippa vara seriös med dig, men jag förstår nu att det är något som går väldigt väldigt djupt hos honom. Ofta kan det också vara så med uppfattningar som vi har med oss från våra föräldrar att de tankarna har otroligt stark påverkan på oss, på gott och ont och att vi inte bedömer de uppfattningar på samma rationella sätt som andra uppfattningar. Dvs, han vet att han syndar när han har utomäktenskapligt sex… men det skrämmer honom inte lika mycket som att gifta sig med en frånskild… fast många andra tycker att det förra är värre än det senare.

Ni skulle behöva prata med någon och få reda ut alla tankar, bibelord m.m. Kan tipsa om Levande Familjer. http://www.livfam.org/

Jag skulle vilja resonera lite om detta med omgifte.

Något som är väldigt talande tycker jag är att GT INGENSTANS förbjuder eller talar emot omgifte förutom i ett specifikt fall vad jag vet - om en man lämnat sin fru och hon gift om sig och hennes nye man lämnar henne eller dör, så får den förre mannen inte gifta sig med henne igen. Det vore något avskyvärt står det (5 Mos 24:1-4). Av formuleringen framgår det att det blir avskyvärt framför allt pga av att hon haft sex med någon annan mer än att det formella äktenskapet ingåtts. (Han får inte gifta sig med henne igen sedan hon blivit orenad - vilket man blir av sex enligt GTs tänk.)

Vad vi kan säga om NT är att tanken om det äktenskapliga förbundet skärps. Jesus får fram budskapet till oss att äktenskapet är heligt och menat att bestå, men Jesus säger inget nytt än det som sagts tidigare.

Matt 19:6 Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman skall människan inte skilja åt

Där tar Jesus oss tillbaka till skapelseberättelsen där Gud deklarerade äktenskapet, att en man ska lämna sina föräldrar och leva tillsammans med sin hustru och det ska vara ett kött.

ETT kött, det säger sig själv att det är en smärtsam process att dela på det.

Nå, NT säger några saker som kan tolkas som ett förbud till omgifte men budskapet är inte tydligt, det finns uppenbarligen olika situationer som tillåter att man gifter om sig, t ex då ens partner varit otrogen eller då ens otroende partner inte längre vill leva med en. Dock skapar det otroliga tolkningsbekymmer och frågeställningar. Om min man t ex varit otrogen men jag i några år innan detta behandlat honom illa, ska jag vara den oskyldige och han den skyldige? Vi vet att det ofta är mer komplicerat än så att man kan peka ut en skyldig och en oskyldig.

Dessutom tycker jag de här verserna är intressanta i sammanhanget:

1 Kor 7:2 Men för att undvika otuktssynder skall varje man ha sin hustru och varje hustru sin man.

5 Håll er inte borta från varandra utom möjligen för en tid med bådas samtycke, så att ni kan ägna er åt bönen. Och kom sedan tillsammans igen, så att Satan inte frestar er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt.

(Om änkor:) 9 Men om de inte kan leva avhållsamt skall de gifta sig, eftersom det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.

Denna syn visar på att vi många gånger behöver vara gifta för att klara av att hålla oss ifrån otuktssynder (vilket ni bevisat ;-) och att vi hamnar i ett sårbart läge när vi inte kan ha sex - Satan får en ingång och en möjlighet att fresta oss.

Paulus säger också att det är BÄTTRE att vara gift än att vara upptänd av begär. Pga det vi redan sagt, för att undvika synd.

Sedan säger Paulus detta

10 De gifta ger jag en befallning som inte är min utan Herrens: En hustru får inte skilja sig från sin man - 11 skiljer hon sig skall hon förbli ogift eller försona sig med sin man - och en man får inte överge sin hustru.

Alla bibliska texter är situationstexter och behöver också läsas på det sättet. Vi behöver en helhetssyn över vad BIBELN säger om en viss sak och inte stirra oss blinda på en viss vers. Här riktar sig Paulus till DE GIFTA, inte de ogifta. Dvs, han säger till de gifta - skilj er inte, tänk inte att ni kan gifta om er med någon annan, isåfall syndar ni.

Jag tror vi ska förstå Jesus på det sättet också. Han talade till människor som var vana vid skilsmässor och omgiften och man var inte alls främmande för att "byta ut" sin fru mot någon annan. Det fanns judiska skrifter som listade en massa befängda orsaker till varför man skulle få ta sig en ny hustru, t ex om hennes bröst såg ut si eller så.

Gud hatar skilsmässa (Malaki 2:16) och när vi ingår äktenskap ska vi göra det för livet, inte så länge "kärleken håller". Gud har befallt oss att älska varandra så om "kärleken dött ut" så får vi jobba med våra hjärtan. Vi ska inte tänka att vi får det bättre med någon annan, det är synd och otrohet att ens tänka så.

Är man i den situationen att man har en skilsmässa bakom sig så får man ta den processen med Gud. Det finns faktiskt förlåtelse för ALLA synder. Gud visste redan innan vi började andas att vi skulle synda, att vi skulle synda ordentligt många gånger. Han vet att vi är ofullkomliga och att synden håller oss borta ifrån Gud. Därför dog Jesus på korset för oss. Han tog ALL världens synd på sig. ALL min synd och ALL din synd. Det finns förlåtelse. Varför? För att vi ska få nya chanser, för att vi ska få leva nära Gud igen. När vi gjort bort oss kan vi få bli upprättade och vi får nya chanser att göra rätt.

En helhetssyn på Bibeln säger åtminstone till mig att vi hamnar i stora problem om vi ska förbjuda människor att gifta om sig. Dels uppstår tolkningsproblem. Dels uppstår problem för dessa människor att leva avhållssamt, de kommer lätt att synda och de blir lätt frestade av djävulen.

Vi måste leva i TVÅ insikter samtidigt tror jag - Äktenskapet är heligt och får inte brytas. När man misslyckats finns det nåd och nya chanser. Är man kristen vet man att man inte kan lura Gud och "medvetet synda" och skilja sig av felaktiga anledningar för att man vet att man kommer få förlåtelse. Så klart Gud förlåter. Men vi vill så klart ändå inte synda.

Äktenskapet är heligt bland annat därför att Gud är en Gud som älskar förbund. När en man och en kvinna ingår äktenskap på nytt med en vilja och tro att leva tillsammans i kärlek och trohet tills döden skiljer en åt, så tror jag SÅ KLART, att Gud är där och välsignar. Eftersom Gud hatar skilsmässa kommer han älska det äktenskapet och inte vilja att det ska gå sönder. De två människorna kommer vara rätt för varandra EFTERSOM de är gifta, och Gud vill inte att de ska skiljas åt. Det finns inte en människa som är rätt för oss som vi måste hitta någonstans. Är vi gifta så är den vi är gifta med rätt. Vi kan inte tolka Bibeln på något annat sätt. Det skulle vara enormt inkonsekvent om vissa äktenskap inte skulle vara tillräckligt rätt av någon annan anledning än att man brutit äktenskapsförbunden mot varandra. Nej, gifter ni er med varann så kommer ni så klart vara GIFTA, och Gud vill inte att något äktenskap ska gå itu.

Jag ser bara er situation just nu som en möjlighet för Satan att fresta er och göra er deprimerade. Det är som att ni inte kan få det att bli rätt på något sätt. Jag tror att det är bättre för er att gifta er. Ni har redan förenats så som gifta. Det bästa nu är att skapa ordning.

Gud uppmanade Hosea att gifta sig med en prostituerad så värre saker har hänt (och visst var det symboliskt för oss och Gud men också en verklighet för Hosea, han skulle verkligen gifta sig med henne, flera gånger om dessutom). ;-)

Men som sagt, jag förstår att det här går väldigt djupt hos din kille. Det vore bra om han får prata med någon om det. Jag tänker mycket på att leva i Nåden och inte lagiskt. Denna rädsla för att överträda ett visst bud leder inte till något gott i honom just nu, och då tror jag att det är en felaktig lagiskhet som fått grepp om honom. Gud har inte kallat oss att på nytt leva i fruktan, utan i frihet. Satan älskar faktiskt att använda Bibeln emot oss för att skrämma oss att vi inte duger. Speciellt män är extra utsatta för Satans ord om att man inte duger eller håller måttet. Det gör dem kraftlösa. Det är faktiskt Gud som skapat honom med en sexdrift och en vilja att leva tillsammans med en kvinna. Nu har han förälskat sig i dig. Det är något gott, men Satan kan så lätt krångla till alltihop så att vi pga fruktan syndar istället för att gå till väga på Guds sätt. Men han ska inte skämmas för sina känslor. Jag tycker han ska skapa en helig plats för dem - äktenskapet. :)

Gud välsigne er!

#25 Tack för ditt svar. Har inte så mycket att säga nu, blir mest känslomässigt berörd av att läsa ditt inlägg.

Återigen; tack Theresia W för ditt inlägg i #25! Ett mycket andligt upplyst inlägg som många många kristna skulle behöva läsa många gånger!

Viktigast av allt att faktiskt förstå vad det innebär att leva i nåden och inte utifrån lagiskhet…

Och att förstå att värdet av att skapa förbund är att hjälpa människan att få leva i frid och frihet och inte göra livet mer besvärligt och låst.

Jag önskar också dessa båda älskande att få frid i sin relation och att ni en dag ska få gifta er med varandra om det är vad ni båda verkligen vill.

Jag önskar också dessa båda älskande att få frid i sin relation och att ni en dag ska få gifta er med varandra om det är vad ni båda verkligen vill.

Tack. Jag önskar det med. Jag känner mig dock rätt modfälld idag och försöker sikta in mig på en annan framtid..

# 28

Du är djupt älskad av Herren och tillhör du Honom kommer Han att leda dig rätt.

PS. 23 Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar
för sitt namns skull.

Borde ni inte kunna gå och tala med en präst, i det samfund ni tillhör, i dessa frågor?

#30

Varken han eller jag tillhör något samfund; jag för att jag har dåliga erfarenheter och inte riktigt klarar av såna kristna sammanhang ännu, han för att han inte tycker att det finns någon kyrka eller församling som tar bibeln på tillräckligt stort allvar (dvs är tillräckligt bokstavstroende).

Åh, är även du boktstavstorende? Annars blir det väl svårt med en relation.

#32

Nej det är jag inte. Vi har inte haft problem med vår olika syn på bibeln, förutom just det här med giftermål. Vi har väldigt stor respekt för varandras synsätt och tro.

Gud, vad känslig jag är.. Följde med en kompis in en guldsmedsaffär för att hon skulle köpa en julklapp. Jag gick runt och kollade på förlovningsringar under tiden och ville nästan gråta..

Åh jag förstår dig. Och Jesus förstår dig precis. Kom ihåg att han är med dig och vill trösta dig. Kram!!

Vad gäller den bokstavtrogna kristendomens syn på skilsmässa är Jesus och de kristna hårdare än judarna och Lagen.

Gamlatestamentet uppmuntrar inte skilsmässor men tillåter att mannen skriver ett skilsmässobrev. Jesus var hårdare.

Det absurda med Jesus bara godkänner skilsmässor om den äkta hälften är otrogen. Det är alltså fel att skilja sig från någon som misshandler sin fru så hon gång på gång hamnar på sjukhus.

Att inte tillåta skilsmässor p g a misshandel är ren ondska.

#36

Det absurda med Jesus bara godkänner skilsmässor om den äkta hälften är otrogen.

Kolla inlägg # 14.

Inlägg  14 förklarar inte varför kvinnor som blir misshandlade till döds gjorde mer rätt som stannade kvar eln NT än om de hade skilt sig.

# 38

Det absurda med Jesus bara godkänner skilsmässor om den äkta hälften är otrogen. Det är alltså fel att skilja sig från någon som misshandler sin fru så hon gång på gång hamnar på sjukhus.

Att inte tillåta skilsmässor p g a misshandel är ren ondska.

Misshandeln har inte nämnts i tråden.  Jesus direktiv ang. skillsmässa är inte det enda i NT.  Jesus talade med Fariséerna angående deras syn på skilsmässa.   Paulus ord väger lika tungt.  Jag finner inget belägg för att de bokstavstroende stöder det du påstår.

Woodland.

Vad jag vet har Paulus aldrig skrivit att man ska skilja sig om man blir misshandlad. Vilka verser är det du syftar på?

Nej, du har rätt,  det finns ingen vers som handlar just om misshandel.  Det var aldrig ett ämne för Paulus eller Jesus.

Jag känner inte till någon som tycker att en kristen är tvungen att stanna i ett sådant äktenskap, (fast jag har hört berättelser om de som har stannat).   En maka/make som misshandlar sina närmaste är inte en kristen.

Man kan förstå att om någon slår sin maka/make innebär det inte bara ett möjligt steg mot ett framtida mord, men den personen har verkligen övergett kärleksslöften som har getts i äktenskap.

Det kan komma in under punkt 2 -  om en otroende make/maka överger den andra p.g.a. tron. 1 Kor. 7:15  Det är verkligen att överge någon fast att man inte har avlägsnad sig fysiskt.  Och jag finner det mycket troligt att den andra hälftens tro är en orsak till misshandeln.

Jag tror absolut att någon som är kristen kan misshandla sina närmaste. Det finns många synder som kristna kan brottas med. Däremot finns det många verser om hur en man och en hustru ska behandla varandra och misshandel strider otroligt grovt mot dessa verser. T ex Kol 3:19 1 Petr 3:7 Ef 5:25-33 Om en part inte klarar av att sluta misshandla anser jag att den personen till slut upphäver äktenskapet med sitt trots mot äktenskapsförbunden och då tror jag den andre är fri att gå. Men mirakel och helande kan ske även i svåra fall. När en part överlåter sig till att leva efter Bibelns ord om äktenskapet kan den andre förvandlas, vilket t ex 1 Petr 3:1-2 visar (om en otroende man kan förvandlas kan verkligen en troende också göra det).

Tänkte bara ge en uppdatering:

Jag och killen är inte tillsammans längre och har inte pratat med varandra, eller setts, sen i juni. Jag har träffat en ny man och vi planerar en seriös framtid tillsammans ❤️

Det finns vad jag har läst två beskrivningar av äktenskap i Bibeln. Det ena är Adam och Eva som välsignas av Gud själv och det andra är Bröllop som varar i 7 dagar (Genesis 29:28). I båda fallen nämns ett kött (Genesis 2:24) som definition på att de är gifta. 

Adam och Eva blir efter att de välsignats av Gud inte blyga tillsammans när de är nakna (Genesis 2:25). De blir också tillsagda att fortplanta sig och de definieras som ett kött. Kanske kan man se just denna nakna oblyghet som ett tecken på att en man och en kvinna är ett kött och lever i en relation välsignad av Gud. Kanske kan man säga att ett par som blygas inför varandra när de är nakna inte har Guds välsignelse i sin relation och inte är ett kött. 

Ett kött med synden tror jag att man blir om man har sex med en prostituerad (1 Corinthians 6:16).