Ny

Du har väntat mig, sett mig, 
från skapelsens första andetag.

Alltid har du varit här
och jag har nyss funnit dig.

Blir mer än vad jag varit,
blir till, mer än när jag föddes

- när din renhet tvättar min själ.

Jag vet, du är.

Nu är nya ord.
Nu är nytt
allt jag är
till dig.

Känn er fria att posta fler dikter här om ni skrivit något eller kommentera. :)

Fint dikten i #1 var riktigt bra!

Tack Nidlo! :)

En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds.

När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv.

Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. "Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest.

HERREN svarade: "Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.

När mörkret faller, då faller även mina tårar.Tårar som min kind fårar.GUD vet allt och ser allt. Jag lämnar mitt liv i GUD,S händer, jag orkar inte mycket längre snart.Men om det finns en GUD som på mig lyssnar,så vänder mitt liv och det blir snart en riktig fart. Gud vet hur många tårar jag fällt,och om jag sprat alla mina tårar,hällt dem i ett hav.Då skulle det ha blivit översvämmining.Men jag litar helt på GUD.Vem ska man annars helt lita på? det undrar ni väl lik som jag? Och  de flesta kanske lik som jag, ställer sig den frågan.Det kan ni väl förstå?

#6 Vad fint!

Tack TheresiaW.Här kommer en till: Hur många sitter ensamma och bortglömmda just nu?

Gammla som unga, de har säkert slutat för länge sedan att sjunga.

Kanske de har haft förr glada dagar, men till slut livet för de alla ensamma och bortglömmda livet vände.

Ensam och bortglömmd är inget kul,tänk på hur de har det då varge jul.

En Ros du gav till mig, jag glömmer det ej.

Nu växer den så vackert på sin plats.

I sol och sköna sommardagar,jag ser på den och minns.

Jag vet och jag minns,att du någonstans endå finns.

Någon där uppe måste älska mig.

När livet känns så hårt och alltför svårt, då vill jag bara lägga mig under mitt täcke och bara sova.Glömma allt det som i livet sårar.

Men när jag bara vill sova bort allting,då hjälper mig någon osynlig kraft att orka vidare.

Ja det är sant,det vill jag låva.