Kyrkan

Skulle behöva hjälp med dop

2010-01-02 15:59 #0 av: ho0mii3z

Jag har ingen att rådfråga så jag tänkte att jag kanske skulle kunna fråga er?

 

Min dotter är 3 månader nu och jag skulle vilja döpa henne. Men inte förens vi är klara med flytten den 1 februari, så nu undrar jag.
Hur planerar man ett dop? Vad ska man tänka på? Vad behöver man?

Anmäl
2010-01-02 17:18 #1 av: OlgaMaria

Hej! :) Jag vet inte så noga men första steget är nog att bestämma kyrka och boka ett datum och samtal med prästen där.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-01-07 11:32 #2 av: vinteralvan

Man brukar få låna dopklänning i kyrkan om du inte vill köpa egen eller har någon i släkten.

Anmäl
2010-01-08 19:52 #3 av: Margareta

Precis - ring till den församling där kyrkan ligger så hjälper de dig med allt som behövs.

/Margareta, sajtvärd för http://kolhydrater.iFokus.se
Bloggar om LCHF för oss som har svårt att gå ner i vikt på
Vägen till 65

Ger tillsammans med Bo Zackrisson och Sten Sture Skaldeman
ut LCHF-magasinet.
http://www.lchfmagasinet.se

Anmäl
2010-01-13 22:10 #4 av: andrelundquist

Jag tycker det är roligt att människor, i det samhälle vi lever i idag, vill få sitt barn välsignat i kyrkan, men det är inte det som ett dop handlar om.

Att döpa sig handlar om att Välja att följa Jesus. När man döper sig så gör man det för att visa att man valt att tro på att Jesus är Guds son och att man bekänt honom som Herre i sitt liv.

När man är ett litet barn så kan man ju inte välja det själv, eller hur?

Jag rekomenderar att du väljer att ha en barnvälsignelse istället där man helt enkelt be för barnet. Sedan om hon själv väljer att döpa sig när hon är kanske 12-13 eller ja då hon tar beslutet att hon vill följa Jesus då kan hon döpa sig då. t.o.m Jesus döpte sig inte förän han var runt 30. Att döpa sig utan ett beslut är bara lite vatten på huvudet. man kommer inte till himmlen bara för att man tagit ett bad.

Jag vet att det låter radikalt, men läs själv i bibeln, vad det egentligen handlar om. Bless

//André

Anmäl
2010-01-14 04:19 #5 av: Camillhe

Jag håller delvis med Andre men har valt att se ett dop i S.K. som en kulturell namngivnings tradition. Jag ser inte det dopet som ett beslut att tillhöra Jesus utan mer som en tradition som är vacker och jag tycker det är upp till var och en om man vill döpa sitt barn.

Det som talar för är att barnet kanske vill konfirmera sig senare och är barnet inte döpt väljs konfirmationen ofta bort då tonåringen tycker det är "pinsamt" med dop i den åldern. Och konfirmation tycker jag är bra, även om merparten av ungdomarna kanske inte tror utan gör det för traditionen och presenterna får dom med sig en kunskap om kristen tro och ofta kan det så ett intresse och en grund som tonåringen bär med sig resten av livet.

JAg anser dock inte att barndopet ska räknas som ett "troende dop", ett sånt beslut bör man och kan man inte ta förrän man är vuxen och jag tycker det är otroligt fel att låta barn döpas innan dom är myndiga, Troendedopet är ett beslut som man tar som påverkar resten av ens liv, och ett sånt beslut kan inte en 9 åring ta. (vanlig ålder på "vuxendop" i många frikyrkor.

Anmäl
2010-01-14 13:19 #6 av: andrelundquist

Ja på så sätt är det givetvis bra även om jag inte anser att det bode vara tvång att man ska vara döpt för att få konfirmera sig. Det är ju helt sjukt!!!!

För det andra så tycker jag att man ska döpa sig när man är gammal nog att förstå vad det innebär och man är säker på att man tro på jesus. När det är kan ju variera från person till person. Myndighetsåldern 18 år är ju något som vi människor hittat på. Det är ingen regel som gäller i Guds rike, så därför borde inte den vara gränsen för när man "får" döpa sig.

    Jag tror vi är överens om att det inte är föräldrarnas ansvar att bestämma sig när man ska döpa sig utan varje individs egna val eller hur?

Jag känner en kille som döpte sig vid 9 års ålder trots att hans föräldrar inte tyckte att han var gammal nog. för han älskade Jesus så mycket. Det är ju inte vår sak att avgöra när man älskar Jesus och inte. Man måste ju inte vara myndig för det.

bless

//andré

Anmäl
2010-01-16 14:58 #7 av: OlgaMaria

Håller med dig Tarmsaft i din syn på dop i Svenska Kyrkan.

Sen är det lite klurigt att troendedöpa "barn". Min man var 8 när han döpte sig och han var redo för det och bestämde verkligen själv! Jag döpte mig när jag var 13 och jag var kanske inte redo för det egentligen... men hade jag fått upp ögonen för dopet när jag var 7-8 hade jag helt klart varit redo för det. Det var i samband med att jag blev frälst (jag tog ett beslut men jag trodde på Gud innan det också) och jag hade nog väldigt gärna döpt mig om jag förstått att man kunde det. När jag var 13 hade jag det svårt med tron och döpte mig för att några kompisar gjorde det. På sätt och vis var det inte fel, för jag hade verkligen en tro att bekräfta, men anledningen till att jag valde dop då var inte de bästa och det sörjer jag lite idag. Men dop var ändå befogat... jag hade kanske bara behövt lite hjälp av någon att gå igenom mina motiv och hjälp att formulera min egen vilja att följa Jesus och att markera detta i dopet.

Jag tycker att det kan vara en bra idé med en lättare "dopskola" för de som döper sig och att beslutet för dop får utmanas lite... men generellt anser jag att dop är en naturlig följd av att man blir en kristen och då kan troende barn inte uteslutas. Det blir på sätt och vis onaturligt att döpa sig många år efter att man bestämt sig för att tillhöra Jesus.. tror att dopet tappar lite på det - det ska ju markera ett beslut.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-01-18 16:04 #8 av: andrelundquist

Dopskola är en jättebra idé. Det har vi i vår församling när folk vill döpa sig.

    Teresia du kan ju faktiskt bestämma dig för att döpa dig igen! Du kan förnya dina löften till Gud och bestämma dig för att nu ska jag satsa 100 % på jesus. Tycker inte att det spelar någon roll hur gammal man är när man döper sig. Om man kan ta och förstå ett beslut att följa Jesus kan man vara 8 år eller så kan man vara 108 och allt där emellan.

 

Bless 

Anmäl
2010-01-18 20:28 #9 av: OlgaMaria

#9 Det skulle kännas fel gentemot människor runt omkring mig som vet eller förutsätter att jag är döpt (man måste vara döpt för att vara medlem i församlingen). Vi behöver bara döpa oss en gång. Vi döper oss inte efter varje gång vi fallit i synd t ex, och det finns säkert många som tänker att deras överlåtelse kanske inte var tillräckligt stark när de valde att döpa sig. Men man döper sig en gång... om människor börjar döpa sig fler gånger skapar det osäkerhet och man börjar ifrågasätta kraften i dopet - man måste göra det om och om igen, men det är inte något Bibeln lär oss.

 

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-01-22 12:45 #10 av: andrelundquist

Ja givetvis döper man sig bara en gång. Men har man döpt sig utan att ha tagit beslutet så har man bara skvätt lite vatten på huvudet. Det handlar ju om att döpa sig i hjärtat. Är du inte döpt i hjärtat så är du inte döpt. Du kanske ha badad i kyrkan men det är inte samma sak som att döpa sig.

Sedan ska vi inte fundera så mycket på vad andra människor tycker. Vad är det viktigaste för dig? Vad andra människor tycker om dig eller vad Gud tycker om dig?

vet inte vilken församling du är med i men rekomendera att prata med din präst/pastor, om du på något sätt öppet vill bestämma dig för att Gud och hans åsikt är det viktigaste i ditt liv.

Sedan finns det ju ett dop till, dopet i den helige ande. Jesu dop. Och det dopet är så mycket kraftigare än Johannesdopet. När jag blev andedöpt förändrade det mitt liv.  

Bless!!

 

Anmäl
2010-01-23 11:24 #11 av: OlgaMaria

#10 :)

Jag känner i alla fall inte att mitt dop bara var ett bad i kyrkan. Inte alls. Jag önskar att jag processade det lite mer innan, men jag ville leva för Jesus och dopet kändes naturligt. När jag tänker efter så tror jag nog att problemet kring dopet för mig inte var någon brist på överlåtelse från min sida utan en brist i gemenskap i tron runt mig vilket ledde till att det var svårt och smärtsamt att vara en kristen då även om jag trodde på och älskade Jesus. Jag hade en sällsamt stark relation till Jesus när jag var barn, mycket tack vare en helt fantastisk barnverksamhet där jag bodde, men när jag började komma upp i tonåren fungerade inte de här bitarna alls så det blev svårt. Jag fick leva mer eller mindre ensam med min tro i ganska många år. Gud var där men det var väldigt kämpigt. Dopet ska ju markera en början, men för mig blev det inte alls så och det är väl det som känns bakvänt. Men det berodde ju inte på dopet utan på andra omständigheter.

Ja, om det inte var för andedopet vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig igenom alla tonåren.

 

 

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.