Tråden är låst och inga nya kommentarer kan skapas
Den kristna läran

ANDLIG KRIGFÖRING

2016-01-16 17:13 #0 av: Woodland

I denna artikel skall jag lägga fram bibelns undervisning om andlig krigföring. Det är en praktisk vägledning som varje kristen kan identifiera sig med. Jag förmedlar endast det som förkunnare har lärt ut genom åren. Inlägg Index - #0 Jesu seger över andemakterna och den troendes kamp # 1 Behovet av kunskap om den kristnes utgångsläge för andlig krigföring. # 2 Död till synd och levande mot Gud. # 3 Satans listiga angrepp. # 4 Kampen är inte mot kött och blod. # 5 Sanningens bälte # 6 Rättfärdighetens pansar. # 7 Beredskapens skor. # 8 Trons sköld. # 9 Frälsningens hjälm. #10 Andens svärd. #11 "... under ständig åkallan och bön..." #12 "..bed alltid i Anden. ." #13 Till sist.... #14 Spurgeon har ordet.

Jesu seger över andemakterna och den troendes kamp

Jesus Kristus vann en fullkomlig seger över mörkrets makter i sitt försoningsverk. Som en förkunnare sade: "Kriget är vunnet men bataljen fortgår för varje individ."

Enligt Guds ord är den troende indragen i en andlig kamp från dag ett. När en människa omvänds och föds in i Guds rike föds hon in i en sfär och en kamp som har pågått i årtusenden. Vi använder uttrycket andlig krigföring. Som troende skall man inte känna rädsla - tvärtom.

När Jesus Kristus gav sitt totalt syndfria liv och bar Guds folks synder bröts Satans makt över dem. Detta är utgångsläget för var och ett av Guds barn. Det är detta som vi prisar och tackar Gud för. Herren har ordnat det så att varje en av oss som fötts i detta rike skall formas till Jesus avbild. Och som vår Mästare och Herre innebär det en andlig kamp. 

Satan är en mäktig fiende. Han är briljant och kapabel att få vem som helst på fall i sitt dagliga liv. Han har myriader anhängare som i andevärlden står i strid mot Guds rike. Vi är måltavlor.  Gud har ordnat det att slagit skall pågå tills Jesus återkommer. Kampen gäller inte en människas frälsning utan ett segervisst liv. Ingen kan rycka ett Guds barn ifrån Jesus. 1  Vi är trygga. Men fastän Satans makt över den troende är begränsad kan han göra livet surt för denne som inte känner till sätten och den taktik han använder och hur man skall använda den andliga utrustningen i försvar. Det är mönstren Satan använder som kommer, bland annat, att belysas i artikeln. 

Den kristna tron skiljer sig från kulterna i det att dess upphovsman varnar för kamp.2 Om man tror att när man kommer till Jesus blir allt frid och fröjd har man blivit gruvligt bedragen. De troende har kämpat genom alla tider. Det är inget nytt men om man inte känner till kampen är man i själva verket redan besegrad. Det är också viktigt att ha klart för sig om det grundläggande utgångsläge som vi troende har fötts in i.  Det finns en andlig utrustning,3 utav vilken varje del har en unik egenskap för att skydda den som kämpar. Jesus mötte och besegrade Satan gång på gång. Jesus var den ende som kunde göra det. Inte ens Adam som skapades fullkomlig och utan synd klarade av det. 

Johannes 10:28 

Johannes 16:33

3 Efesierbrevet 6: 10-19

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-01-17 08:16 #1 av: Woodland

 Behovet av kunskap om den kristnes utgångsläge för andlig krigföring.

Det finns mycket skrivet och mycket har sagts om andlig krigföring. Vissa procedurer och tillvägagångssätt framhävs som effektiva. Men har de inget stöd i Guds ord blir de endast teater. Vi är oförmögna att agera i vår egen kraft eller efter våra egna tekniker. Att förlita sig på en påhittad ceremoni är inte heller tillförlitligt. Floskler och upprepningar hjälper inte. Som redan nämnts, när en människa omvänds och föds in i Guds rike föds hon in i en sfär och en kamp som har pågått i årtusenden. Den troende blir ett föremål för sataniska angrepp.  

Det finns ett viktigt utgångsläge som varje troende måste känna till för att bekämpa angreppen och freda sig. Det går inte att glida förbi detta. Det är avgörande om vi skall kunna stå fast i trons kamp.Vi kan inte gå in i en vidare fördjupning i de andliga redskapen Herren har försett oss med för andlig krigföring om vi glider förbi dessa grundläggande sanningar. Det är en mäktig och briljant fiende vi har att göra med och han känner till hur den  "lille kristne" kan freda sig. Det bör vi också göra! Kom ihåg att en fullkomlig Adam föll för hans lister, och han hade dessutom självförtroendet att angripa Guds enfödde Son!

Skriftens visdom som utkristalliseras i balanserad undervisning är livsviktig för oss. Som Martin Lloyd Jones sade*: "Gud skapade människan efter sin egen avbild varvid sinnet och förståndet är de största. Intellektet (sinnet) måste närmas först. Det börjar i människans intellekt och förflyttar sig sedan till hjärtat och denne viker sig, agerar med sin vilja och lyder med ett helt hjärta. Må Gud gör oss till balanserade kristna “lydiga mot den lära som ni har blivit överlämnade åt.” Romarbrevet 6:17

*God made man in his own image and the mind and understanding is the greatest. It must be approached. It starts in the intellect of the man and goes on moves the heart and he yields acts with his will and obeys with a whole heart. May God make of us balanced Christians obeying from the heart the form of doctrine.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-01-18 18:29 #2 av: Woodland

Död till synd och levande mot Gud

Romarbrevet är på sätt och vis svårt att förstå med dess djupa grundläggande förkunnelse. Men kom ihåg, brevet skrevs till enkla slavar och inte teologer.

Liksom i Adam alla dör...

Paulus skrev i Romarbrevet 5:12 - "Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat."

Det är Adam som hänsyftas till i "en enda människa" i denna vers. Varje människa som har fötts efter fallet är inkluderad i Adams synd för han, som första människan, var mänsklighetens federala överhuvud. Paulus skriver i Romarbrevet att i Adam dog alla och det innebär att synd med all orenhet har fäste i alla människor som föddes efter Adam. Dess konsekvens är inte bara fysisk död utan, ännu värre, andlig död.

Synden som kom med Adam finns i allas natur. Men inte nog med det, vi föds med en avoghet och fiendskap mot Gud. David skrev i Psalm 51:7 - "Se i synd är jag född och i synd blev jag till i min moders liv." Detta är arvsynden och den är enligt bibeln ett andligt faktum. Det är på grund av Adams fall som döden existerar. Människor kan förneka den i sitt intellekt men konfronteras alltid med den till slut. På grund av detta medfödda fiendskap mot Gud och den andliga döden är ett under det enda botemedlet. Det är nödvändigt att Gud förvandlar oss om vi skall kunna älska honom. Vi har inte förmågan att själva göra det. Vår mänskliga natur har alltid "själv" som ändamål.

Föreningen i Kristus.

Men hur är det för den som har upplevt undret: som är född på nytt i Guds rike som ett barn till Gud och som därmed innebos av Herren den helige Anden?

I frälsningen får vi ta del av den gudomliga naturen.  Alla som är frälsta bär på två naturer: den jordiska människan och den andliga människan.  Vi lever i två världar och har genom den helige Andes gärning begåvats med en kunskap om Gud. Som Johannes skrev i kapitel 17 - "Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus."  

Liksom alla i Adam dör, så skall också i Kristus alla göras levande (1 Korinthierbrevet 15:22 ). Det innebär att precis som vi ärvde Adams synd och dess fördärv har vi genom omvändelsens under förenats i Jesus Kristus: i honom och hans försoningsverk. Paulus skriver i Romarbrevet 6 att när Jesus dog, så dog också vi; när han begravdes, begravdes också vi. När han uppstod, uppstod också vi. När han lyftes hem till Fadern och satte sig vid hans sida inkluderades vi. Vi finns också i honom där.  Vi  är en ny människa, en ny skapelse. Det gamla är förgånget, allting är nytt. 

Detta är läran om den kristnes förening med Kristus. Vi är "i Kristus"! Det är ytterst viktigt för en kristen att ta del av bibelns lära om hur vi är förenade med vår Herre och Frälsare i den andliga sfären.

"Hur vi glömmer att det mest viktiga och signifikanta resultatet av döden på korset och uppståndelsen resulterar för oss i vår förening med honom. " Martin Lloyd Jones

På grund av vår förening med honom skall vi enligt Paulus i vers 11 se oss själva som döda från synden och som levande för Gud i Kristus Jesus. Paulus upprepar detta i Kolosserbrevet 3:3 - "Ty ni har dött och ert liv är dolt med Kristus i Gud."

Den nya människan i denna förening.

Vi har fått Guds natur med ett förvandlat sinne och samtidigt har vi kvar den gamla naturen. Vår kamp i det jordiska livet innebär att den "nya människan" skall styra. Den nya skapelsen som är förenad i Kristus skall segra i våra liv genom att den gamla skall underkuvas med sin lust, sina idéer, filosofier, med mera.

Den natur den troende har fått som är född av Gud i sin förening med Kristus kan inte synda! Johannes skrev: "Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud." 1 Johannesbrevet 3:9 och "Vi vet att ingen som är född av Gud syndar. Han som är född av Gud bevarar honom, så att den onde inte kan röra honom." 1 Johannesbrevet 5:18.

Det är vår andliga kamp.

Paulus skriver i Romarbrevet 6:12-13 - "Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten."

Här ser vi att synden får sitt uttryck i vår dödliga kropp med dess begär. Den ger sig till känna i dess motstånd mot Guds lag och ledning. Vi frestas av vår egen kropp och synden väcks genom våra sinnen. Men vi har nu kraften att stå emot.

Satan använder vår svaghet för att angripa oss genom det som Paulus beskriver som "listiga angrepp" och Herren har förberett skydd i den rustning som beskrivs i Efesierbrevet 6.  Sättet Satan angriper oss på och vårt försvar kommer lämnas till nästa inlägg. 

*"How we forget that the most important significant result of the death on the cross and the resurrection for us results in our union with him."

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-01-20 07:53 #3 av: Woodland

Satans listiga angrepp

Är man medveten om att man är indragen i den andliga kampen har man tagit ett första steg i rätt riktning. Kampen gäller ett segervisst liv. En vardag där den nya människan som nämns i inlägget ovanför skall regera. 

Paulus skrev i Kolosserbrevet 3:5-10 - "Döda därför era begär som hör jorden till: otukt, orenhet, lidelse, lusta och girigheten som är avgudadyrkan. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn. Bland dem vandrade också ni en gång då ni levde i dessa synder." Här kan man läsa att Paulus bekräftar förändringen som skedde hos folket i Kolossförsamlingen. 

Men deras liv bör ändras ännu djupare och han fortsätter: "Men nu skall också ni lägga bort allt detta: vrede, häftighet, ondska. Låt inte smädelser och fräckheter komma över era läppar. Ljug inte på varandra. Ni har ju klätt av er den gamla människan med hennes gärningar och klätt er i den nya människan, som förnya till rätt kunskap och blir en avbild av sin Skapare." Dessa verser är mer detaljerade men bekräftar det han skrev i Romarbrevet 6:13 - "Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden." Lägg märke till att synden skall inte: inte bör inte, inte kanske inte, utan skall inte. Det är den logiska slutsatsen av allt han skrev innan.  

Vi har att göra med en fiende som är oerhört intelligent och mäktig och dessutom raffinerad i sitt sätt att angripa oss. Han vill hindra oss från att utvecklas efter Guds vilja. Han hatar Gud och vill skada oss för hans skull. Vi kan inte handskas med honom efter våra egna önskemål eller taktik. Det måste ske efter Herrens föreskrifter. 

Satans taktik är att angripa den troende och få denne på fall genom att först och främst attackera dennes "svaga punkter."  Vi är alla olika med olika personligheter och är benägna att falla på ett eller annat sätt. Vissa av dessa svagheter är universella och andra är mera unika. Våra personligheter spelar en viss roll när det gäller vilken "synd som snärjer oss så hårt." Hebreerbrevet 12:1

På det mentala planet.

Det finns ingen tvekan om att Satan kan påverka våra kroppar och i sällsynta fall till och med frambringa sjukdomar.  Lloyd Jones som var både läkare och förkunnare fann att vissa självavårdsfall upplevde oförklarlig trötthet och brist på vigör som inte kunde förklaras med annat än en andlig attack. Men i de flesta fall bevittnade han anfall på det mentala planet med en deprimerande oro och en attityd till livet fylld med bekymmer. Livet blev tungrott och betryckande.  De var Herrens men hade förlorat sin livsglädje och glädje i Gud. 

Ibland kan man vakna med hemska tankar som kommer med en oerhörd kraft i sinnet. Syftet är att  plåga Guds älskade genom att  överrumpla innan de kan ordna sina tankar och komma igång med dagen. En känslig själ kan lida en hel dag om den har svårt att vifta bort dessa tankar.

Fienden kan angripa genom orena ord och hädelse. Dessa "flyger" in i tankevärlden som brinnande pilar. Den som upplever detta lider därför att de inte vill ha sådana tankar. Och det är precis bevis på att dessa inte kommer utav dem själva utan är ett angrepp från Satan. 

Han angriper också genom att attackera genom vår fantasi. Han antyder saker. Det blixtrar till och vi väcks till nycker och luster. Enligt Jesus skall vi inte kastas hit och dit av oro eller styras av nycker och luster.  Satan kan inbilla den troende med bilder om saker och ting som kanske kan hända: ett dödsfall av någon älskad eller någon annan tragedi. Angreppen tar också formen av  rädsla eller fobier. Det kan vara rädsla för åska och blixt, olyckor, trånga utrymmen, med mera. De påverkade blir oroliga att dessa saker skall drabba dem och det efterföljande bekymret om hur det skall gå för dem blir till slut en plåga i en svag persons sinne. 

Ett annat tecken på ett andligt anfall är en morbid (pessimistisk) själviakttagelse och introspektion. Det vill säga när någon vänder inåt och blir övernitisk med att iaktta sig själv mentalt, känslomässigt understöd av fantasier på ett morbitt sätt. Den som är utan kunskap om att detta är ett sinnesangrepp kan bli slav till dessa tankar och förlora sin kraft och glädje. OBS! Enligt bibeln skall vi rannsaka oss själva, men det som är pessimistiskt och inåtvänt med ovanstående resultat är inte en biblisk granskning. 

På det andliga planet.

På det andliga planet är tvivel en utav de mest förekommande former av attack mot ett Guds barn. Tvivel över sanningens existens; sanning om Guds ord och allt som den kristna tron vilar på. Och tvivlet behöver inte betyda att inte tron finns i den angripnes liv. Det finns många exempel i historien om att de som vandrade nära Gud kunde hamna i djupt tvivel under prövningar. 

Ett annat sätt är att fienden anklagar den troende för att ha syndat grovt mot Gud fastän denne inte har något minne av att ha gjort det. Ofta förekommande former är att Satan framkastar synder som redan är förlåtna. Minnet plågas av det som man gjorde eller inte gjorde fastän den troende har tagit det inför Herren och bekänt. Och ibland anklagas den troende för att ha begått den oförlåtliga synden, den som det inte finns förlåtelse för, mot den helige Anden. De som vill leva nära Herren och lyda honom kan kommer in i en hemsk plåga därför att de nöts ner av den ondes spärreld.

Satan kan också komma som "ett Ljusets Ängel" och förvränga Guds ord och föreställa sig som Herren själv för att vända den troendes uppmärksamhet och även tillbedjan till sig själv.  I 1 Korinthierbrevet 11:14 - "Satan själv gör sig lik en ljusets ängel."  Satan står bakom alla religioner och filosofier som inte grundas i bibelns sanningar och har Jesus Kristus som upphovsman. Med samma lögnens taktik angriper han den troende kristne för att rubba denne och bestjäla dennes livsglädje och tillförsikt i Gud. Falska visioner och syner i bön fastän man är koncentrerad på umgänge med Herren har fått många på fall. De har trott att det är Herren de möter på detta viset och "går efter" denna falska uppenbarelse. Det kan gå mycket illa för dem. Detta har vi haft uppe för diskussion förut genom åren här på forumet. 

Som avslutning i detta inlägg kan det konstateras att om man upplever dessa saker som står listade ovan som att komma utanför sig själv är det troligen så att det är inte inom den troende utan är en attack utifrån av själens fiende.  

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-01-21 11:13 #4 av: Woodland

Kampen är inte mot kött och blod

I korthet handlar Paulus brev till församlingen i Efesos om stora doktriner: den kristnes utkorelse, de troende hedningarnas inlemning i gemenskap med Gud. Aposteln nedtecknar en underbar bön i Efesierbrevet 3:14-21. Vidare ger han etiska förmaningar och specifika instruktioner för vardagslivet, däribland betydelsen av kristen kärlek, särskilt i familjeförhållanden, men även när det gäller de kristna slavar som var en del av dåtidens samhällsstruktur.

Efter dessa saker skriver han i 6:10 en mäktig förmaning - "Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft." Paulus avslutar sitt brev med en emfas i orden "till sist." Han kallar på läsarens uppmärksamhet innan han ger befallningen "bli starka i Herren och i hans väldiga kraft." Paulus listar varje rustningsdel i en specifik ordning. Det är viktigt att vi lägger märke till den.

Har man förstått betydelsen av "i Herren", det vill säga vårt utgångsläge i vår union med Gud i Kristus, kan man förstå att han skriver "och i hans väldiga kraft." Det är inte vår kraft. Det är inget floskel utan en verklighet. Vår försvarsställning i denna kamp är här. Det är här vi befäster oss och kan "stå alltså fast". 

Aposteln fortsätter "Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och  väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna."  Den sista meningen är rätt inarbetad bland de bibeltroende. Vi har ofta hört om dessa andemakter och utifrån denna vers brukar kommentatorerna undervisa om rustningen som listas i kapitelverserna 14-17.  Många gånger kan vi uppleva en uppgivenhet när vi läser de instruktioner vi får här. De verkar så invecklade, komplicerade och svåra att tillämpa.

Martin Lloyd Jones påpekar att kommentatorerna ofta missar någonting väsentligt. Det är Guds vapenrustning. Det är inte vi som skall uppbåda dessa andliga krafter inom oss själva. Vi är inget motstånd för de andemakter som listas här.  Vi är inte inblandade i vapenrustningens tillverkning. Den finns där. Den erbjuds oss och vi skall ta på oss den och använda den. Varje del representerar försvarsredskap men ingen av dessa kommer från oss själva. Varje del är praktiskt och skall "tas på" med bön. I vår position som förenade med Kristus skall vi "stå emot på den onda dagen (prövningen) och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt."

Har vi dessa ovanstående punkter klara för oss står vi på stadig grund och vi kommer att märka att allt annat faller på plats. Aposteln Paulus går in detalj och ger oss instruktionerna i en viss ordning. Detta skall inte ignoreras. Utifrån denna position "i Herren" börjar vi med rustningen.

Läs gärna Spurgeons betraktelse här.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-01-22 15:37 #5 av: Woodland

Sanningens bälte

"Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter."

Aposteln börjar med de första delarna av rustningen, de som ligger närmast kroppen. Han börjar med bilden av bältet som håller uppe och håller ihop klädseln.  Ibland läser man att det är en själv som skall ha sanningens bälte. Vi skall naturligtvis leva sant och vara uppriktiga. Det är helt bibliskt att ett mål är att ha ett sant och äkta vittnesbörd.  Men oavsett hur uppriktiga vi är i oss själva är vi ingen match för fienden. Litar vi på vår egen uppriktighet och motiv kommer vi  inte kunna stå emot. 

Aposteln syftar på någonting mycket större. Guds sanning. Sanningen om Gud såsom bibeln uppenbarar den: om hans helighet, kärlek, barmhärtighet, hans handlande med människor, hans dekret och till och med hans vrede. Sanningen om oss själva som syndare och vad syndens fördärv betyder.  Vi måste acceptera den sanning som är uppenbarad i Guds ord. Sanningen som är präntat i lärorna i den kristna tron. Vi måste kunna de etablerade grunderna av den kristna tron.  Sanningen.

Vi kan inte stå i denna kamp endast på grund av ett eget beslut vi tog en gång, på vår egen viljestyrka eller en härlig upplevelse. Upplevelser är ingenting att grunda sin tro på. De kan vara värdefulla för individen på det känslomässiga planet men vilar vi vår tro på upplevelser kommer fienden att angripa oss i vårt känsloliv, och vi kommer att känna oss missmodiga och vackla hit och dit. Beviset finns i flera exempel i Nya testamentet. Läs, till exempel,  hur det var med folket i Galatiens och Korinths församlingar. De hade upplevt mycket gudomliga under och hört apostlarnas tal men det höll ändå på att gå galet för dem. De började ta emot läror som inte var sanktionerade av apostlarna. Galaterna började återgå till den judiska lagen. I Korinthierförsamlingen, förutom att de låt grov otukt ske utan åtgärd, fanns det somliga som förnekade uppståndelsen.  De vacklade för att de inte hade tillräcklig kännedom om grunderna i tron. De tog inte tillvara på det de hade hört.

Vi måste vara försiktiga här. Petrus skrev i sitt andra brev 3:15-16 - "Se också vår älskade broder Paulus skrivit till er enligt den vishet som han fått, och så gör han i alla sina brev, när han talar om detta. I dessa brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och obefästa människor förvränger till sitt eget fördärv - något som också sker med de övriga Skrifterna." Lägg märke till att dessa svåra saker som Paulus skrev om i den gudomliga vishet han fick redan under sin livstid förvrängdes av de som var okunniga och obefästa. Dessa bekännare var inte insatta i läran och hade därmed ingen grund att stå på. Denna beskrivning stämmer in på varje kult och rörelse som avviker från grunderna men ändå vill göra anspråk på att vara de sanna kristna: Russelliterna (JV), Unitarians, olika gnostiska sekter, med flera.

De grundläggande lärorna i tron är redan definierade och har utkristalliserats genom den tidiga kyrkans verk. Den kristna läran måste vara den kontrollerande faktorn i våra liv. Som endast ett exempel: Vi kan inte tro att Gud existerar och samtidig förneka Jesus Kristus och den helige Anden (Treenigheten) och sedan ta till oss namnet kristen.  Vi måste erkänna bibelns sanning om Gud själv, känna till den och förstå grunderna av vår ställning i Jesus Kristus.

Vidare måste vi accepterar bibelns lära om oss själva: vi måste förstå att vi är hopplöst förlorade utan Jesus Kristus, hur djup syndens fördärv påverkar människan, och hur rik Gud är emot oss i sin Son.  Synden är så besvärlig att endast Jesus, Guds enfödde, kunde besegra den. När vi har tagit till oss den bibliska sanningen måste vi stämma av den med våra egna uppfattningar och teorier. Vi måste korrigera det vi håller för sant om det går emot Guds uppenbarelse.  När vi har fogat oss till Herrens visdom kommer denna "Guds frid som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus" Filipperbrevet 4:7. Vi blir fokuserade på ett annat sätt och beredda för kampen. Sanningens bälte.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-01-24 10:56 #6 av: Woodland

Rättfärdighetens pansar

"och kläd er i rättfärdighetens pansar." 

I Paulus tid var pansar ett stycke metal som bars nära soldatens kropp och skyddade hjärtat och de ömtåliga organen runt det. Man kan förstå att denna del av rustningen är viktig för oss. Rättfärdighetens pansar, men vems rättfärdighet? 

Än en gång syftar Paulus inte till någonting som vi kan producera, arbeta upp eller som kommer ur oss själva. Det är inte vår etiska rättfärdighet eller vår "godhet", för fienden kan lätt genomborra den och även om gärningen har varit god kan han ifrågasätta vårt motiv; och runt och runt går det.  Nej, det är den rättfärdighet som vi får av Gud. Guds vapenrustning. Det är Jesus Kristus rättfärdighet som tillräknas de frälsta.  All vår rättskaffens och godhet inför Gud kommer genom Jesus. Såsom Paulus skrev i Galaterbrevet 2:20 - "och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig." Det är det som menas under Förening i Kristus i inlägg #2. Detta uttrycks i läran: "rättfärdiggörelsen genom tron allena." 

Dess praktiska tillämpning

I inlägg #3 under På det andliga planet kan man läsa om hur Satan angriper de troende genom att anklaga dem, ta upp gamla synder och, i prövningens stund, ifrågasätta om vi verkligen är Guds barn. Här igen kan vi inte kontra med våra egna färdigheter. 

Vi skall "svara" med "Jag har syndat och är förlåten. Jag har ingen godhet i mig själv att komma med inför Gud. Jesus är min rättfärdighet. Han är min godhet. Jag vilar helt och hållet på honom." Så länge vi bekänner vår position, att all vår rättfärdighet är i Jesus Kristus, måste Satan ge vika. 

Satan är tvungen att vända bort och lämna oss, även om det bara är för en stund. Varför? Därför att Jesus Kristus bar alla våra synder på korset. De som fanns i det förgångna, de som finns i nuläget och de som kommer att begås under hela vår framtid. Dessa bar han och sonade för. I Kristus är vi friade inför Fadern. Det är detta Paulus menar i Romarbrevet 8:1 - "Det finns ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus."  

När vi förstår detta kan vi också vila i det Paulus skrev längre ner i samma kapitel i verserna 31-32: "Vad skall vi nu säga om detta? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss? Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?"

Herren ger sitt svar till Satans anklagelser mot sina utvalda: "Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den om frikänner. Vem är den som fördömer?" I den juridiska processen har inte Satan grund att anklaga oss för Gud har ordnat allt.  Aposteln fortsätter i verserna 33-34: "Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss." 

Gud förlåter,  och klär den som kommer till honom genom sin Son med Kristi rättfärdighet: hans fullkomligt liv, hans lydnad, allt den godhet som är hans räknas som vår! Svindlande tanke och likväl vår pansar.  

Paulus förutsåg en fråga i Romarbrevet 6:1, om  huruvida vi inte bara kan fortsätta i synd eftersom Guds nåd är så stark. Paulus svarade "nej, absolut inte". Den som överväger en sådan respons till Guds godhet är troligen inte Herrens. Hans godhet borde orsaka en tillgivenhet och tacksamhet som inte kan kläs i ord. Den troende vill inte längre sarga Herren, bedröva Guds Ande eller leva för världen. 

kläd er i rättfärdighetens pansar!

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-01-25 08:17 #7 av: Woodland

Beredskapens skor

"och sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger..."

Här är det skor som i Paulus bildspråk målas upp som en del av vapenutrustningen. Vi har en briljant och ytterst hänsynslös fiende som angriper på flera fronter och med olika taktiker. Det gäller för oss att vara kvicka i vändningarna och snabbt kunna agera på det mentala och andliga planet för att avvärja en olycklig konsekvens av Satans attacker. Det är en grundförutsättning för de troendes överlevnad i det andliga livets kamp.  Skorna skyddar från livets törnar och taggar. En ojämn väg känns mindre besvärlig att gå med bra skor på fötterna.   

Här ser vi att aposteln talar om beredskap. Normala människor är illa till mods med överraskningar av det otrevliga slaget. När ett land, en grupp eller individ förutser en konflikt eller en förändring i sina omständigheter vidtar de åtgärder. Man vill vara beredd och det är därför länder har militära resurser och ingår i allianser.  Allt annat är dårskap och oansvarigt. Likaså är det här.

Vi har fått en underbar hjälp och visdomskälla i Guds ord. Det finns en beredskap för Guds folk som man kan dra från i Ordet. Det är en enorm källa till visdom bland kyrkans folk. Vi själva kan läsa Guds råd, ta del av dess rikedomar och varningar. Men inte bara det! Vi har årtusenden av kunskap att luta oss mot. Som det ofta sagts, "Vi står på jättarnas axlar." Kristendomen är ingen dagslända. och bibeln är en outtömlig källa. 

Paulus poängterar att beredskapen är någonting som fridens evangelium ger. Det är ingen tillfällighet att aposteln använder ordet frid. Vi måste vara i Guds frid och till freds med vår relation till Gud och i vår egen frälsning för att kunna stå fast i striden. Det kallas för "frälsningsförvissning." Hur viktigt det är för en troende att inte vackla i sin tillförsikt och försäkran gällande barnaskap med Gud. Det går inte i längden att kämpa på två fronter.  Att vara säker i sin ställning i Herren* ger den kristne soldaten frihet. Om man inte är tillfreds i sitt samvete är man försvagad. Det är sanningen om vår rättfärdighet och rätta ställning inför Gud genom Jesus Kristus som gör att vi kan uppleva en invärtes enhet i kampen. Vi kan bär upp Guds rustning och stå skodda i evangeliets kraft och sanning.

* Se #2 under Föreningen i Kristus.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-01-27 08:24 #8 av: Woodland

Trons sköld

Tag dessutom trons sköld. Med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar.

I Roms armé var en fotsoldats sköld lång och täckte nästan hela kroppen. Skölden var också välvd så att pilar som träffade den avleddes åt sidan.  Meningen med skölden var att avvärja anstöt inpå kroppen. I Paulus bild är trons sköld ett skydd som kan "släcka" fiendens pilar. 

Denna del av utrustningen bärs inte på kroppen så uppmaningen är att "dessutom" bära med sig den tillsammans med rustningen som bärs inpå kroppen. Soldatens målsättning var att fienden inte skulle nå in bakom skölden och tillfoga skada; dennes vapen skulle, även i närkontakt, inte nå fram. Vilken fantastiskt detaljrikedom i Herrens rustning för hans barn.  

En förutsättning för att använda Guds rustning och särskilt trons sköld är att vi är medvetna om den andliga världen.  Vi har skådat in i Guds rike genom att den helige Anden upplyser oss i den nya födelsen. Vi ser Guds rike.  Vi uppfattar den andra världen där Herren är i hela sin härlighet. Vi vet att vi har löftet att vara hos honom. Han kan inte svika - det är omöjligt. Så oavsett hur fienden slänger sina "brinnande pilar" har vi ett fast fokus. 

När vi som kristna vet att vi är Guds folk och genom tro har vår rättfärdighet i Jesus (pansar) och sanningen i Guds ord (bältet) kan vi använda skölden mycket framgångsrikt . "Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser." Hebreerbrevet 11:1.

För att använda skölden tillämpar vi den nödvändiga sanningen i varje omständighet.  Om Satan angriper din tro på Guds löften gör som troshjältarna i Hebreerbrevet 11. Håll ögonen fast och håll ut i tron. Gud fullbordar det han har lovat. Det kanske inte alltid sker som vi har tänkt oss men likväl kommer det att ske. Som sången säger: "Guds ord och löften kan aldrig svika. Nej, de står fasta som urtidsbergen. När andra fästen och stöd ger vika, Guds löften sviker ej då. Guds löften håller, vad än jag mister. Vad än som brister, de brister ej.  Om himlens stjärnor än slocknar alla, Guds löften faller aldrig, nej!"  Sions sånger. 

Vi har gått över de olika angreppssätt som fienden använder, och särskilt de mentala och andliga knep han ägnar sig åt, i inlägg #3. Man kan uppleva att tankar helt plötsligt dyker upp när man håller på med någonting annat, även i bön, under gudstjänsten eller bibelläsningen. Han vill gärna dra ner oss genom dessa tankar, tvivel, fantasier, ifrågasättande frågor, med mera. Hans syfte är att fördärva vårt vittnesbörd och, i värsta fall, skada  våra liv. 

Vi bör påminna oss själva om Jesus Kristus och hans makt. Som det står i Ordspråksboken 18:10 - " Herrens namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och får skydd."  

Tag dessutom trons sköld.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-01-29 16:26 #9 av: Woodland

 Frälsningens hjälm

"Tag emot frälsningens hjälm"

Hur underbart är det att, liksom alla andra rustningsdelar, det bara är att ta emot denna. När man tittar upp bakom trons sköld är huvudet exponerat. Inte bra. Herren har givit oss ännu en praktisk skyddsfunktion ifrån Ordet. Denna del skyddar huvudet, det vill säga tankevärlden.

Det står en liknande vers i 1 Thessalonikerbrevet 5:8 - "Men vi som hör dagen till, låt oss vara nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm." 

Här ser vi att det inte är tal om frälsningen på det viset som det är beskrivet i bröstskölden eller pansaren i inlägg #6. Nej, här finns en komponent till och det är hopp. Hopp är i sinnet. Det fungerar i den mentala sfären. Här är det hoppet om vår slutgiltiga räddning.

Hoppet har sin sikt inriktad på framtiden. Som Paulus skrev i Romarbrevet 8:24-25 - "Ty i hoppet är vi frälsta, men ett hopp som man ser uppfyllt är inte längre något hopp. Vem hoppas på något som han redan ser?  Men om vi hoppas på det vi inte ser, så väntar vi uthålligt." Det finns ett ordstäv om att det sista som lämnar en människa är hoppet. Och likväl hör man ofta uttrycket, "Så länge det finns liv, finns det hopp."

De som har gått gått hem till Gud behöver inte hopp.  De behöver inte tro heller. Det är därför Paulus skrev i 1 Korintierbrevet 13: 12b-13 - "Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd." Och sedan drar han slutsatsen: "Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst av dem är kärleken."  Andens ger oss tro, hopp och kärlek. Enligt vissa bibellärare tillhör tro och hopp jordelivet men kärlek kommer att fortsätta in i evigheten.

Man håller uppe hoppet genom att fästa sina tanker på Guds löften och sätta sin tillit till hans makt. "Hoppet om frälsning" är den slutgiltiga bärningen hem till Gud, vår hemkomst in i Herrens närvaro, himlen, evig salighet, ja, det finns många uttryck för det. "Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag." (Filipperbrevet 1:6).  Hoppet skyddar tankevärlden. 

Petrus skrev om vårt levande hopp: "Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp,  till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som är förvarat åt er i himlen.  Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden." (1 Petrusbrevet 1:3-5)

Vi är lika säkra i Guds hand som de som står framför tronen och sjunger hans lov. Vi är inte lika saliga men lika säkra. 

Tag emot frälsningen hjälm!

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-02-01 18:57 #10 av: Woodland

 Andens svärd 

"Andens svärd som är Guds ord"

Är Guds ord ett angreppsredskap eller det yppersta försvarsredskapet i Guds försedda utrustning till den troende? 

Vi bör söka svaret genom att begrunda hur Herren Jesus agerade när han gick in i en andlig närstrid med fienden efter sina 40 dagars fasta i öknen.  Strategin  som Satan använde mot Frälsaren kan man läsa om i artikeln Jesus frestelse i öknen. Jesus använde "Det är skrivet.." och citerade Gamla testamentet inför varje frestelse.  

Aposteln börjar tveklöst med en specifikation -  Andens svärd. Det är Gud den helige Andes redskap. Det är inte vår intelligens som skall överlista Satan. Vi är ingen match för honom. Enligt vad som står i inläggen ovan är det alltid när vi är vilande i Gud  som segern är vår.  Vi måste har höga tankar om Guds ord. Tar vi lätt på allt det ordet gör anspråk på  kommer vi inte kunna ha nytta av det på flera plan i livet och absolut inte när fienden kommer mot oss genom världssystemet och vårt "kött".

Vad säger bibeln om sig själv?

Herrens undervisning är fullkomlig... Herrens vittnesbörd är sant.".( Psalm 19:8) "Skriften kan inte göras om intet." (Johannesevangeliet 10: 35) Att lägga till eller ta bort någonting från ordet är förbjudet enligt Uppenbarelseboken 22:18,19 - "Allt Guds ord är ren från slagg", "Lägg ingenting till hans ord" (Ordspråksboken 30:5 och 6) Det är levande och verksamt, skarpare än någon tveeggat svärd, skiljer mellan själ och ande, och är domare över hjärtats uppsätt och tankar. (Hebreerbrevet 4:12) Guds ord är sant i allt det påstår: komplett och skall inte läggas till eller dras ifrån. Det utverkar det som Gud har ämnat. (Jesaja 55:11) 

Vi behöver använda bibelordet när mentala anklagelserna haglar, inre oron gnager, bävan kommer över en, frestelserna drabbar oss, med mera. Vi kan använda verser till att trösta oss själva och svara fienden i tankevärlden. 

Svärdet är ett redskap som kommer till användning i  det yttersta försvaret. För att följa bildspråket, pansar och skölden är två lager av utrustning som förstärks med svärdet. För att kunna använda svärdet måste man finslipa färdigheterna. Paulus använder det grekiska ordet "machaira" som är översatt till svärd. En Machaira var mer som en dolk, ungefär 30 till 45 centimeter lång. Bilden är av ett redskap för närkamp. 

Hur fungerar ordet i försvaret?

Man måste känna till Guds ord, läsa det, begrunda det, memorera det, bära det med sig i minnet och vara beredd att använda det. Vi måste fylla sinnet med bibelord och lärdom. Det kräver arbete från vår sida: det är ingenting man kan "plocka från ovan".  Dagens kristen är välförsedd med olika bibellärares arbeten. Internet är fyllt av visdom från nutiden och antiken. (Se gärna vissa citat här och kolla datumen.) Det finns också kurser och vägledning, med förklaringar, i hur man skall läsa sin bibel. Vi har ingen ursäkt i den rika flora av undervisningshjälp vi har att tillgå.

Men än en gång är det Andens svärd och det innebär att Herren är nära förknippad med dess användning.  Det är ett andligt vapen som är skarpt och levande. (Hebreerbrevet 4:12)  Det grekiska ordet som Paulus använder här är inte logos utan rhema. Rhema betyder ett specifikt yttrande inte ett allmänt. När vi har lagrat skatten inom vårt minne påminner Herren oss om det som vi behöver för stunden. Ibland kan man uppleva att ett bibelord dyker upp i sinnet när man står inför ett tillfälligt problem  och det inte finns någon hjälp att få på annat håll.

Det finns mycket mer att skriva om ämnet men detta får duga för stunden. Glöm aldrig att

"Tag emot ...Andens svärd som är Guds ord."

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-02-03 09:13 #11 av: Woodland

"... under ständig åkallan och bön..."  Efesierbrevet 6:18

En ofta återkommande instruktion i skriften upprepas här - Tag på er hela Guds vapenrustning och be

Jesus instruktion i Lukasevangeliet 18:1 är att "be utan att förtröttas" och i andra översättningar "be tills svaret kommer." I den engelska AKJV uttrycks det "be utan att svimma." Alla tre fraser är giltiga och uttrycker det enorma behovet den kristne har för bön.Om vi inte ägnar oss åt bön kommer vi att förtröttas och att "svimma" på det andliga planet. När Jesus talar om världens slut säger han till de sina, "Vaka alltid och be om kraft att kunna undfly allt det som skall komma och kunna bestå inför Människosonen." Lukasevangeliet 21:36   Paulus skrev till Thessalonikerbrevet 5:17 "be oavbrutet" och Kolosserbrevet 4:2 "Var uthålliga i bönen, vaka och be under tacksägelse."

Jesus och apostlarnas prioriteringar.

Jesus ägnade hela nätter i bön och drog sig undan för umgänge med hans Fader. Det är viktigt att ha en sann bibeltro och hålla sig till en sund lära såsom det står i inläggen ovan. Vi bör också leva ut det kristna livet med goda gärningar och en hög moralisk standard. Men det inre livet, bönelivet, är prövostenen för oss som kristna. Det dolda livet med Herren sätter tonen. Det är inte de stora aktiviteterna som definierar kvalitén i det andliga livet. Om Herren Jesus bad så mycket som han gjorde behöver inte vi också göra det?

Apostlarna prioriterade detta i Apostlagärningar 6 när de drog sig undan de praktiska göromålen för att ägna sig åt bön och ordet. Dessa vilka var så uppfyllda av Guds Ande prioriterade umgänget med Herren. Varje människa som kallades till väldiga uppdrag i Guds rike har varit hängivna bedjare. Bön har liknats med andlig andning: ett tecken på livet och livsviktigt.  Utan bönen är man bara ett lik.  

Varför behövs bön?

Våra förfäder och mödrar i tron var mycket insatta i allt som står i ovanstående inlägg och visste att bön behövdes för att få 1. styrka att ta till sig vapenutrustningen, 2. styrka att ta på sig den, 3. styrka att bära den, 4. styrka att använda den, och 5. visdom hur den bör användas.  

Genom kyrkans historia ser vi att vi har en listig och farlig fiende.  Nästan alla irrläror som har uppkommit har haft sin början hos människor som har varit hängivna och trott att de har gjort Guds tjänst. De varför det mesta uppriktiga men föll för Satans list och lärde (lär) ut det som kyrkan hade definierat som irrläror. Hängiven fromhet är ingen garanti i sig för att man hamnar rätt.  

Det är lätt att bli nöjd med sig själv precis som kyrkan i Laodicea. Vi faller alla för detta. Vi bör rannsaka oss själva och drar nära till vår Herre. Vi bör hålla oss nära honom så rustningen hålls i gott skick. Vi behöver Herrens kunskap och strategi.

Jesus berättade i liknelsen av såningsmannen att fåglarna åt upp de frö han strödde ut. Jesus förklarade att fienden kan stjäla ordet. Vi kan uppleva något liknande. Vi läser bibeln och förstår inte det vi läser, ingenting fastnar och vi blir slöa. Allt detta är ett angrepp och bön är botemedlet!

Vi bör också undvika att tillåta tankarna att flyta fritt, att ägna oss åt dagdrömmar, tömma sinnet och bli passiva. Ett engelsk talesätt är "An idle mind is the devil's workshop." Om man inte har någonting annat att göra - be. Be att bli bevarade från fienden, att få mera kunskap om Gud. Det behövs ingen särskild kroppsposition och vi är bundna av varken tid eller schema, ramsor eller form. Be och be med vördnad.    

 under ständig åkallan och bön

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-02-05 17:25 #12 av: Woodland

"Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vakna därför och håll ut i bön för alla de heliga."

Efesierbrevet 6:18

Paulus avslutar denna detaljerade beskrivning av den andliga utrustningen med en befallning. Här om något har vi det offensiva redskapet i den kristnes armament: bön i Anden. Och det är inte frågan om en nonchalant vädjan utan en bön i Anden.

Det behövs inte upprepas allt som redan har skrivits i # 11.  Om vi är  vakna över den fiende vi har att göra med, det osynliga rike som har tagit ställning mot Herren och därmed mot oss, kan vi lättare förstå den absoluta nödvändigheten med bön. Paulus beordrar de troende att vara fyllda med Guds kraft och ta på sig rustningen. Men för att ta på oss den måste vi ha styrkan och vigören som endast Gud själv ger - för det bör vi bedja. 

Vad betyder det att be i Anden?

Somliga skulle påstå att det gäller att be i tungomål, med mera. Men här kan vi konstatera att det inte är det Aposteln menar därför att hela stycket har ett fokus på en klartänkthet som är utöver det vanliga. Dessutom manar han till en klar medvetenhet, en vakenhet för att förstå den strategi man behöver ha och den konsekventa aktion som proven kräver. 

Bön i Anden är bön som är ledd av Gud den helige Anden själv. Anden var given på Pingstdagen för att föra Guds folk till kunskapen om  Honom. Jesus sade i sin översteprästerliga förbön: "Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus."  (Johannesevangeliet 17:3) Här gäller inte upplevelser i första hand utan kunskapen om Gud. 

Paulus, utan att förakta andliga gåvor och tjänster, visade en ännu bättre väg i 1 Korinthierbrevet 13: kärlek. Kärlek till Gud.  Som Jesus sade till kvinna vid Sykars brunn, "Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." (Johannesevangeliet 4:24). Här gäller inte en särskild plats. Som Samarit ansåg hon att berget var det ställe där man skulle nå Gud (v 20) medan judarna bad vid templet. Men Jesus sade att detta gällde inte längre (v 23) utan nu var tiden inne för att tillbe Fadern i Anden, för sådant tillbedjande vill Fadern ha. Den helige Anden för oss till Gud och applicerar förlossningen i det syftet att leda oss till gemenskap med honom. 

Hurdan är bön i Anden?

Färdigskrivna böner, liturgier, formler och platser kan ha ett visst värde och bör inte föraktas i och för sig, men under Andens ledning har vi frihet att be varsomhelst. Kroppsposition är inte avgörande för att kommunicerar med Fadern: på knä, sittande, stående, raklång på golvet, liggande, gående, cyklande - ja, jag tror att alla förstår. Därför att vi innerligt och utan tvång kan be nästan oavbrutet blir vårt umgänge med Herren en naturlig och ytterst nödvändig del av vårt liv. Bön skall inte ske mekaniskt. Vi har vår frihet och vi behöver inte vara bundna av kalendrar och olika utstyrslar för att kommunicera med vår Herre.

När den troende ber i Anden är bönen sannerligen ledd av Anden. Bön i Anden är bön som är inspirerad, led, ledsagad och utlärd av Anden.  Resultatet blir att vi kommer att uppleva en djup vördnad för Gud. Vi blir medvetna om att vi nalkas  denna Allsmäktige Gud som kan allt och ser allt. Det är inte bara att börja med att rabbla upp våra önskemål och bekymmer. Det är umgänge med vår himmelska Fader i Jesus namn. Och denna bön blir alltid enligt Guds vilja. Vi kan vara hoppfull och trygga och inte som mannen som beskrevs i Jakobsbrevet

Jesus är fokuset för bön under den helige Andes ledning  for den helige Anden talar inte om sig själv och drar inte uppmärksamhet till sig själv. Han upplyfter Jesus, för allt vi har i den andliga sfären är tack vare honom. När vi ber så glömmer vi våra bekymmer och bärs av privilegiet att vara Hans. Denna ljuvlighet vittnar  våra trossyskon som sitter fängslade i olika delar av världen om. 

Grunden för att vi kan umgås med Gud i Anden är Jesus försoningsverk på korset.  Det står i Hebreerbrevet 10:19 att " i kraft av Jesu blod kan vi nu frimodigt gå in i det allra heligaste.."  Det är på denna grund vi kan dra nära Gud i "full trosvisshet."  (v 22) Och eftersom vi har denna frimodighet och är trosvissa i Kristus vet vi att vi mottas av Gud. Vi har en barnaskapsmedvetenhet: Gud är vår käre Fader (Abba:Pappa) och Jesus är Frälsaren men också brodern. Detta intygar den helige Anden för oss. Den helige Ande hjälper oss i vår svaghet när vi ber. Han ber för oss. Martin Loyd Jones fällde kommentaren att om vi endast en gång hörde hur den Helige Ande ber för oss hade vi aldrig varit rädda igen!

Bön i Anden är varm, vital och fokuserad. Det är kontrollerad, inte nödvändigtvis ett rop med stora åthävor. Den är direkt och visar en klar intellektuell koncentration. Vi har ett bra exempel i Apostlagärningarna 4.  Lägg märke till hur skaran bad och vilken hög "teologi" som finns i den.  

Vem och hur bör vi be?

 Apostelns direktiv i början av vers 18 är att vi bör be "under ständig åkallan" och "bön".  Åkallan är tillbedjan och  lovprisning. Bön i sammanhanget är bön på  specifika  saker. Här skrev Paulus att vi bör be för alla de heliga; det vill säga, trossyskonen runt hela världen och i närområdet. Vidare begärde han bön för sig själv och det kan vi efterlikna genom att be för alla de som förkunnar evangeliet.  

Vi bör be konstant i den frihet vi har i Kristus och under bön ta på oss Guds utrustning så att vi kan stå fasta och stå emot på den onda dagen. Vi bör komma ihåg att vår uppgift inte är att besegra fienden, för det gjorde Jesus; vår uppgift är att stå fasta i vår position i Kristus och behålla fältet. 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2016-02-05 17:51 #13 av: Woodland

Till sist....

De som har läst igenom denna artikel har fått del av en gedigen kunskap om den andliga kampen och den kristnes utrustning, fast kanske utifrån en ovanlig synvinkel.  För de som står mitt upp i konflikten är vår förhoppning att artikeln är till hjälp och vägledning.   

Vi vill tacka alla som har varit med till slutet!

Woodland och copse

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.